Göteborgs Fria

De vill se en gränslös feminism

Den 8 mars förra året startade kampanjen Ain't I a woman, för papperslösa kvinnors rättigheter. Under årets internationella kvinnodag sätter de fokus på den gränslösa feminismen.

– Den feminism som syns och hörs i samhället blir ofta vit, hetreosexuell och medelklass. Vi ifrågasätter det, säger Helena Parsmo.

Tillsammans med Johanna Hägerstrand, Andréa Thibault och flera andra driver hon kampanjen Ain't I a Woman. De menar att det är viktigt att få in antirasism och icke-hetronormativitet i den feministiska diskussionen. Ain't I a Woman vill till exempel att hbtq-personers och kvinnors säkerhetsskäl och politiska skäl för flykt vägs in i asylprocessen.

Migrationsverket har bland annat kritiserats av konsultföretagen Ramböll och Zie, som på uppdrag av verket granskade asylprövningen gällande hbtq-personer. Bland annat får Migrationsverket kritik för avvisningar av hbtq-personer till Iran och Irak.

De aktiva i Ain't I a Woman pratar om feminism utan gränser, och i veckan kommer de att delta i en paneldiskussion på temat tillsammans med Interfem, Göteborgs Queerinstitut, Ingen människa är illegal och Transmilitanta brigaden.Feminism utan gränser handlar om feminism som överskrider landsgränser. Men också om att motarbeta gränser kring etnicitet, kön, klass och sexualitet.

– De gränserna avgör vem som har rätt till vad, utifrån hur man passar in i ramen, säger Andréa Thibault.

Det Ain’t I a Woman vill är att de mänskliga rättigheterna och kvinnors rättigheter ska gälla alla.

– Rättigheterna ska gälla oavsett vilka papper personen har, säger Andréa Thibault.

Ain't I a Woman riktar också kritik mot att det finns många som bor i Sverige som inte har rösträtt – de papperslösa.

– Det finns kvinnor i samhället som saknar de rättigheter feminister stred för och vann i början av 1900-talet, säger Helena Parsmo. Har vi backat på våra krav eller är det så att bara "vissa" kvinnor räknas? 

FRIA träffade även Ain't I a Woman för ett år sedan, när de precis hade startat. Ett mål då var att papperslösa kvinnor skulle kunna söka hjälp från polis och från kvinnojourer.

Johanna Hägerstrand, Andréa Thibault och Helena Parsmo är glada över att debatten om papperslösa kvinnors rättigheter har lyfts under året som gått och över att kommunstyrelsen röstade för deras krav om att även papperslösa kvinnor ska ha möjlighet att söka hjälp hos kvinnorjourer.

– Då tänkte man "yes", allt arbete vi har gjort har lönat sig, säger Johanna Hägerstrand.

Det var i januari som förslaget röstades igenom. Här i Göteborg drevs frågan av Vänsterpartiet, men i Stockholm har Kristdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet gjort en skrivelse till Socialnämnden som berör samma fråga.

Att partier från båda blocken har drivit frågan gör medlemmarna i kampanjen hoppfulla.

– Vi tror verkligen att vi kan nå stora framgångar under bara ett år till, säger Andréa Thibault. 

ANNONSER

Rekommenderade artiklar

Kvinnors Nätverk – motståndkämparnas röst

I 16 år har de fört kampen för kvinnors rättigheter framåt. Kvinnors Nätverks arbete har väckt många känslor och präglats av att både göra och få motstånd. Med hjälp av kunskap och systerskap har man bevisat att Kvinnors röst inte kan tystas ner.

Kvinnodagen ständigt aktuell

Det är i år 100 år sedan den första kvinnodagen firades i USA. Sedan dess har jämställdheten förbättrats – även om det är en hel del som släpar efter.

Fria.Nu

8 mars – kvinnokamp på universiteten och på gatorna

Kampen för jämställdhet förs på flera plan. På Stockholms universitet arrangerades för tolfte året i rad Tema Genus, och på stadens gator demonstrerade tusentals kvinnor och män. Näringsminister Maud Olofsson, som ville fira kvinnodagen genom att propagera för pigavdrag, möttes av arga kvinnor som uppmanade henne att städa själv.

© 2026 Stockholms Fria