Den 1 september genomfördes höjningen av biljettpriset för kollektivtrafik i Stockholm. Månadskortet fördyras med 100 kronor, från 690 till 790. SL hävdar dock, av erfarenhetsskäl, att nedgången blir övergående.

Men Niclas Krüger på VTI menar att folk vid upprepade prishöjningar kan förändra sina mönster över tid – och inte till kollektivtrafikens fördel.

– Det man kan förvänta sig är att priskänsligheten är lägre på kort sikt. Logiken säger att man fortsätter att använda sig av samma transportmedel. På längre sikt är känsligheten högre, eftersom man får fler sätt att påverka sitt resande och anpassa det efter sin livssituation, säger Niclas Krüger och konstaterar:

– Man kan till exempel köpa en bil, och då är det svårt att vinna tillbaka resenären.

Niclas Krüger har främst forskat kring trafiken i Värmland.

– Men de här prissättningsprinciperna är generella, det är rätt bra utforskat. Höjer man priserna med 10 procent går resandet strax ner med 4 procent. Intäkterna ökar med 6 procent, lite beroende på biljettyper.

Den procentuellt högsta ökningen står engångsbiljetterna för. Istället för 30 kronor kostar de nu 36, en ökning med 20 procent. SL:s ambition är att få fler att köpa månadskort, vilket inte behöver medföra positiva effekter på prissättningen för trafikanterna på längre sikt.

– Nu spekulerar jag, men det verkar som de vill styra bort från enkelbiljetter. De är inte lika priskänsliga. Folk som till exempel besöker Stockholm tänker kanske inte på om de kostar 30 eller 36 kronor.

– Nackdelen med månadskort är att de används av arbetspendlare när kapacitetsbelastningen är som högst och det ger relativt lågt pris per resa, säger Niclas Krüger som menar att detta kan medföra ännu högre taxor, eftersom man tvingas till kostbara utbyggnader i framtiden. Allt detta på grund av att man inte utnyttjar kapaciteten optimalt.

Istället föreslår Nicklas Krüger varierande taxor: lägre pris på kvällstid skulle resultera i ökat resursutnyttjande, ökad trygghet och mindre plankning.

Svenska Dagbladet har gett trafikanalysföretaget WSP i uppdrag att undersöka vilka effekter fördyrningen blir på kollektivresandet i Stockholm.

WSP:s prognos säger att närmare 5 procent kommer att välja bort bussen, spårvagnen eller tunnelbanan. 2,6 procent förväntas istället använda sig av bil som transportmedel.

– Det du pratar om är spekulation. För att kunna satsa på ökad punktlighet har vi valt att höja priset på månadskortet för att på det viset locka fler resenärer när Stockholm växer, säger finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) till Svd

Trafiklandstingsrådet Christer G Wennerholm (M) anser att rapporten som visar på nedgången av resenärer inte säger hela sanningen.

På sin blogg skriver han:

– Vi satsar pengarna på en utbyggd och bättre kollektivtrafik och då kan prishöjningen i stället leda till fler resenärer. Under de fem år vi styrt Stockholms läns landsting har antalet påstigande i SL-trafiken en vanlig vardag ökat med 170 000, en ökning med över sju procent.

Kommer plankningen att öka nu när priserna höjts? Någon sådan studie känner inte Niclas Krüger på Statens väg- och transportforskningsinstitut till. Men nolltaxa är heller inte en problemfri lösning, anser han.

– Man testade i Kristinehamn för något år sedan. Men lågt pris tycks signalera lågt värde.