Normbrytande nyheter
- När jag är färdig med självbiografin och inte hela tiden behöver analysera min omgivning kanske jag äntligen träffar mig själv, säger Birgitta Stenberg, som nu arbetar på den sjätte och sista delen av den självbiografiska romansvit som hon påbörjade 1981 med Kärlek i Europa. Men hon har fortfarande inte skrivit den bok som betyder mest för henne själv.
Efter att under fem dagar tagit del av ett fullspäckat seminarieprogram känner man sig som en tankemässig centrifug. Samtidigt är biennalen ett tillfälle för teatern att visa sina muskler, som kulturminister Leif Pagrotsky påpekade när han klippte det guldglänsande bandet vid invigningen i Norrlandsoperans konsertsal. Den är en unik mötesplats för teaterarbetare att träffa varandra och diskutera teaterns innehåll, mål och mening.
Politiska frågor tycks ligga i tiden. Inom förra säsongens tema, civilisationskritik, satte Unga Riks upp Lisa Langseths pjäs Märk mig! i regi av Richard Turpin. En text om märkeshysterin och den globala orättvisan som tar gestalt i ett par gråtande Nike-skor.
Väl tillbaka i Sverige ser jag att råttorna varit på Jan Myrdal. Det är mitt fel. Jag borde ha täckt över honom bättre innan jag åkte i stället för att bara kasta in honom i förrådet. Råttorna har ingen smak menar en bekant, och kanske har han rätt. Myrdals Kampucheaböcker är halvt uppätna och helt nerskitna, men pleiadutgåvan i kalvskinn av Zola i kartongen intill har de ratat. Fast även om jag varit ordentlig hade de tagit Myrdal. Förr eller senare tar råttorna allt vi ställer undan.
En bok mot alla försök att sopa igen spåren av maktmissbruk! Så förklarar Lars O Ericsson sin bok Mordet på Tensta konsthall som beskriver varför Gregor Wroblewski fick sparken som chef för Tensta konsthall.
En beskrivning av den stress som en personlig assistent upplevde. Han var assistent åt sina två handikappade barn, ett jobb som han inte kunde säga upp sig ifrån. Han var låst i sin position. Foto: Christian Karnevald, Fotografica
Gillar du snabba bilar, stora explosioner och stentuffa karaktärer? Då är xXx2 - The Next Level som gjord för dig. Säkert har du då även sett föregångaren xXx från 2002 och vet vad du kan vänta dig.
Jean-Luc Godard fick sitt genombrott år 1960 med Till sista andetaget, filmen som var med och formade den franska nya vågen, med lättare teknik, nya kameragrepp och inte minst späckad av referenser till andra filmer. Nu är Godard aktuell med Vår tids musik. Inte lär han göra sina trogna fans besvikna, men han lär inte heller locka till sig ny publik. Många av normerna han var med och satte på 1960-talet kan spåras även i denna film, men berättelserna har med åren blivit allt mer fragmentariska och abstrakta.
Att kapitalismen till sin natur är cynisk är ingen hemlighet. Driven av en dynamik som förutsätter expansion har den resulterat i ett ekonomiskt system som konsekvent värderar profit högre än människors välbefinnande.
Arbetet kändes fullkomligt meningslöst. Med axelremsväskan dinglande över skuldran gick jag till fabrikstoaletten, det andra besöket denna alltjämt unga arbetsdag.
- För helvete Glans, är det dags nu igen?
© 2025 Stockholms Fria
