Hårdare straff ger mer våld och övergrepp
Normbrytande nyheter
Tack och lov tvingas vi inte leva i en diktatur där människovärdet sopas under en ideologisk matta. Men efter en dryg vecka på det gigantiska universitetssjukhuset har min själ fyllts av tankar om jämlikhet, eller snarare en oro för att vi i smått som stort är på väg åt fel håll, skriver Lars Josefsson.
I GFT den 13 maj ironiserar Anders Andarve över att Dawit Isaak skulle ha handlat mot bättre vetande. Andarve anser att Dawit Isaak har sig själv att skylla för den situation han försatts i, då han återvände till Eritrea för att via media arbeta för demokratisering. Cecilia Wigström (fp) har startat ett tvärpolitiskt nätverk i riksdagen som arbetar för Dawit Isaaks frigivning.
Huvudfienden finns inte inom vårt eget parti, utan hos de nyliberala krafterna i den globala världsordningen. Ser vi inte det kommer vi aldrig att kunna förändra världen på allvar, skriver Grön ungdoms språkrör i en replik till Einar Westergaard.
Jag är en ensamstående mamma med en son på 14 år. Jag har sedan 2002 kämpat för att min son ska få en fungerande skolgång och även en diagnos.
Min son har sin diagnos klar nu. Selektiv mutism och Autism. Men skolfrågan är ännu inte löst.
I takt med att företagsskatter och kapitalskatter sänks ökar kapitalets makt och de valda parlamentens makt minskar. Ett motdrag skulle kunna vara globala skatter, inte minst skatt på valutatransaktioner. En sådan skatt har flera fördelar. Dock är det, enligt ekonomen Katarina Sehm Patomäki, viktigt att det samtidigt skapas en ny organisation, som samlar upp och återdistribuerar medlen från en sådan skatt. Dessutom bör de globala skatterna kompletteras av skuldavskrivning, utvecklingsfrämjande handelspolitik och en politik som främjar det civila samhället. En kapitalism utan gränser tror hon inte på. Klyftorna växer då för mycket och miljön tar skada.
Vi lever i en rik värld med mängder av naturresurser och ekonomiskt välstånd. Men samtidigt finns också en miljard människor som lever i absolut fattigdom. Tusentals barn dör varje dag av hunger. Hur är detta möjligt? Det är en fråga jag ofta ställt mig själv. Som barn kunde jag aldrig förstå varför människor på ena sidan jordklotet lever i välstånd medan människor på den andra sidan svälter. Nu har jag en större förståelse för fattigdomens orsaker, men jag förstår fortfarande inte varför vi låter det ske.
Katarina Sehm Patomäki, som är författaren till denna veckas huvudtext, är en ekonom med ett starkt intresse för världspolitiken. I synnerhet är hon intresserad av demokratiseringsfrågor, globaliseringsdebatt och fattigdomsproblematik. Sedan 1998 är hon verksamhetsledare för NIGD (Network Institute for Global Democratization). Där kretsar hennes arbete för närvarande kring frågan om
skuldavskrivning samt om globala politiska partier. Hon sitter dessutom med i de sociala forumens internationella råd och i flera andra internationella grupper som arbetar med demokrati- och globaliseringsfrågor.
© 2026 Stockholms Fria