Smal, udda och med en liten publikskara. Electronican är en svår musikgenre. Att som electronicaartist få vardagen att gå runt kräver sin man eller kvinna. Att ha stor fantasi och mycket kreativitet hjälper definitivt, och att man vågar tänka utanför boxen.

Sophie Rimheden har livnärt sig som electronicaartist i ett antal år tillbaka och vet hur man får ekvationen att gå ihop.

– Man bör vara öppensinnad som artist på så sätt att man vågar ta sig an alla möjliga typer av uppdrag. Det räcker inte med bara albumförsäljning och liveframträdanden. Själv remixar jag och producerar andras album och skriver musik till filmer, dokumentärer, teaterföreställningar med mera.

Sophie Rimheden ser samarbeten som en viktig del av arbetet. De senaste åren har hon samarbetat med så vitt skilda artister som Adam Tensta, Annikafiore, Elin Ruth Sigvardsson, Marit Bergman och Kajsa Grytt. Hon gillar hiphop och arbetar gärna med rappare. På sitt kommande album har hon låtit en skånsk rappare framföra sina texter, vilka hon sedan klippt sönder och omarbetat.

– Det är otroligt kul att experimentera med rap. Den är så lätt att leka med. Många hiphopare sysslar också med electronica. Electron och hiphopen är nära besläktade.

Samtidigt söker sig Sophie Rimheden till musik som ligger så långt ifrån hennes egen som möjligt. Hon har hjälpt bland annat en countryartist att göra musik och nu senast gjorde hon sin egna moderna tolkning av Bruce Springsteens I’m on Fire, tillsammans med Annikafiore.

– Jag har aldrig gillat honom, så det var verkligen en utmaning att hitta en låt som passade för mig att omarbeta till min egen.

Det kan ju verka dumdristigt att ge sig in på ett område man är föga bekant med. Men det är just vad Sophie Rimheden gillar, det främmande. I samband med musikprojektet Oljud Sthlm gav Håkan Lidbo henne i uppdrag att skapa en låt utifrån en espressomaskin. Många hade nog sett det som hart när omöjligt. Men inte hon.

– Jag tyckte tvärtom att det var skitkul med en sådan utmaning. Många tror att man måste ha specifika instrument för att kunna göra bra musik, men det är fel. Man kan göra musik av allt.

På Sophie Rimhedens album hörs hennes fascination för ljud- och genremixar. I Hi-Fi blandas noise-musik med electro. I Miss mixas vemodig rock med avantgarde och konstmusik. I Sophie Rimheden dominerar jazzen och i senaste Traveller hiphopen.

– Mitt mål är att skapa något unikt, något som ingen annan har gjort tidigare.

Det är ingen liten målsättning. Men har man bara en dator till hands och vågar experimentera så kommer man långt, menar Sophie Rimheden. Med åren har dock motgångarna varit många.

– Man möter många fördomar. Som tjej utgår folk från att man är tekniskt inkompetent. Jag har många gånger varit med om att tekniker har omkopplat mina kablar. Många är skeptiska och tror att medieuppmärksamheten beror enbart på det faktum att man är kvinna. Det tar tid innan man får den respekt man förtjänar.

För alla kvinnor där ute vill Sophie Rimheden verka som en förebild och inspiratör. Sedan ett år tillbaka undervisar hon på Folkuniversitet.

Ämnet är musikprogrammet Cubase och den främsta målgruppen tjejer i yngre tonåren.

– Att tjejer är underrepresenterade inom electronican är ett sorgligt faktum. De är dessvärre både fegare och försiktigare när det kommer till teknik, att våga experimentera och leka fram ljud. Vi måste våga ta för oss mer och sticka ut näsan. Med en kvinna som lärare tror jag flera av det kvinnliga könet anmäler sig till kursen och därmed lär sig att inte vara rädd för tekniken. För vi kan. Jag är ett levande bevis.