Det hettade till ordentligt på kommunfullmäktige i början av veckan. På agendan: Svenska bostäders förestående försäljning av mer än 1 000 lägenheter till Primula. Socialdemokraterna vill se en vidare granskning av det privata fastighetsbolaget.

– Vi har begärt en ekonomisk analys av Primula. För att se att de har tillräckligt långsiktiga muskler för att driva det här och att det inte bara är en manöver för att sälja det här beståndet, säger Tomas Rudin (S) som vill försäkra sig om att samma historia som med Boultbee inte upprepar sig.

Det brittiskägda företaget köpte år 2007 10 förortscentrum i Stockholmsområdet, däribland Bredängs. Mycket missnöje och turbulens har följt i den affärens kölvatten.

Och nu har oppositionen begärt en så kallad minoritetsåterremiss. Tomas Rudin menar att Svenska bostäders ekonomi är betydligt stabilare än den tilltänkta köparens.

– Men framför allt är det här en dålig affär som kostar kommunen onödigt mycket och som försämrar allmännyttan. Det är en bytesaffär där man lägger 100 lägenheter i Hammarby sjöstad mot 1 000 i Kärrtorp och Bredäng. Däremellan lägger man en köpeskilling som man placerar under taxeringsvärdet. I normala fall ligger det på taxeringsvärdet plus 30 procent.

– Det betyder att man rear ut allmännyttan. Det finns all anledning att diskutera det här när så många protesterar. Då gäller det att inte vara tondöv, säger Tomas Rudin.

Berthold Gustavsson (M), är styrelseordförande för Svenska bostäder. Han menar att man fullföljer den borgerliga majoritetens utlovade politik. Om kravet på ytterligare utredning säger han:

– Vi anser att de frågor som oppositionen vill ha utredda redan är utredda, men vi kommer naturligtvis att ge svar på frågorna.

När protestvågorna från de berörda hyresgästerna gick som högst i somras, menade Berthold Gustavsson att de kommunala fastighetsbolagens uppgift är att bedriva en aktiv fastighetsförvaltning. Helt i linje med uppdraget från ägarna:

– Att sälja i områden där det kommunala ägandet dominerar och köpa där allmännyttan är mindre representerad, sade Gustavsson då.

Men att sälja drygt 1 000 lägenheter i områden där det kommunala ägandet dominerar, i utbyte mot drygt 100 lägenheter där det inte gör det tycks ju vara en grov obalans?

– Det finns inget sagt eller skrivet om att någon affär måste innebära 50 procent mot 50 procent från det ena området till det andra, eller att försäljning och köp måste ske på samma gång, svarar Berthold Gustavsson.

– Det är uppenbart att Moderaterna och Folkpartiet vill ha en betydligt mindre allmännytta. Det handlar nog inte bara om en bolagsaffär som man tycker är bra. De ideologiska motiven är väldigt tydliga, säger Miljöpartiets gruppledare Stefan Nilsson, som är kritisk till Berthold Gustavssons sätt att resonera.

– Det primära för de kommunala bolagen måste vara att möta det bostadsbehov som finns, och inte bara förvalta lägenheter. Det har man frångått helt här anser vi. Vidare handlar det om att vara juste mot de som varit hyresgäster i många år.

Från de boendes sida har man starkt reagerat på att man förlorar möjligheten till Svenska bostäders internkö, vilket Stefan Nilsson (MP) har förståelse för.

– Man har möblerat sitt tänkande efter det här. Det är ett djupt olyckligt beslut. Visst vore det fantastiskt om de backade, men vi har inga illusioner om att de ska ändra sig. Anmärkningsvärt från Moderaternas sida är att det viktiga är att det ska gå fort. Så har de i efterhand fått rättvis kritik, att de inte har haft en dialog med de boende när det gäller kötiden.

Miljöpartiet i Stadshuset vill se att allmännyttans lägenheter som köps upp av privata fastighetsbolag också har ett garanterat bytesvärde i framtiden. Som det ser ut i dag behöver en privat värd bara göra hälften av lägenheterna tillgängliga för den kommunala bostadskön.

– Vi vill utreda möjlighterna att förändra de allmännyttigas interna kösystem, så att de i Stockholm som investerat i kön inte förlorar sin köplats i händelse att deras bostäder säljs till andra fastighetsbolag.

Minoritetsåterremiss

• Enligt kommunallagen kan en minoritet i kommun- eller landstingsfullmäktige få ett ärende återremitterat. En återremiss innebär normalt att ett ärende överlämnas för ytterligare utredning till den nämnd som lagt förslaget.
• Ett ärende ska enligt kommunallagen återremitteras eller bordläggas om det begärs av minst en tredjedel av de närvarande ledamöterna i fullmäktige.
• Enkel majoritet krävs dock om ärendet tidigare bordlagts eller återremitterats. 

Källa: regeringen.se