Det finns tydliga skillnader mellan kvinnors och mäns resande. Kvinnor gör fler korta inköps- och servicerelaterade resor och utnyttjar i högre utsträckning kollektivtrafiken, medan män gör längre arbetsrelaterade resor och oftare kör bil. Med anledning av detta antog riksdagen år 2001 ett transportpolitiskt delmål om att verka för ett jämställt trafiksystem där hänsyn ska tas till såväl till såväl kvinnors som mäns behov.
Men i den budget för åren 2007– 2009 som SL:s styrelse i tisdags godkände saknas helt uppgifter om hur detta jämställdhetsarbete ska bedrivas.

Vänsterpartiets Gunilla Roxby-Cromvall, ersättare i SL:s styrelse, är mycket kritisk till budgeten och menar att den nya landstingsmajoriteten tydligt visar att den inte prioriterar jämställdhet som ett politiskt mål.
– Nu leds ju SL av moderaterna, det kanske är så att moderaterna är ett parti som är dåligt för jämställdheten. Det är i alla fall min tanke, säger hon.
Hon menar att det inom SL:s ledning finns ett klimat där jämställdhetsfrågor inte tas på allvar. Bland annat ska höga chefer ha nekat till att delta i av landstinget anordnade utbildningar i jämställdhet. Då förre vd:n Lennart Jangälv erbjöds att delta i en sådan utbildning ska han sarkastiskt ha frågat: hur många skattekronor kostar detta stockholmarna?
Gunilla Roxby-Cromvall menar också att det bristande intresset för jämställdhet hänger ihop med bristande kompetens inom området.
– Jag tror att det är okunskap. Att man inte har förstått vad jämställdhet handlar om, att kvinnor och män har olika behov och förutsättningar.
Om förståelsen för dessa skilda behov och förutsättningar saknas riskerar kollektivtrafikens trafikplanering att allt för ensidigt rikta in sig mot de behov som svarar mot mäns resande menar Gunilla Roxby-Cromvall, som i ett så kallat yttrande yrkade avslag på SL:s budget.

Från SL tillbakavisar man emellertid kritiken om att kollektivtrafiken inte planeras utifrån ett jämställdhetsperspektiv.
– Vi menar att vi tar hänsyn till det i vår linjeplanering eftersom vi har ett utbud av direktlinjer, men också ett utbud som tillfredställer dem som behöver åka till det lokala apoteket eller resa inom sitt närområde, säger SL:s pressekreterare Björn Holmberg. SL försöker ta hänsyn till alla de behov våra kundgrupper har.
Han påpekar också att särskilda behov inte behöver vara relaterade till kön. Det kan också handla om att äldre eller funktionshindrade ställer särskilda krav på kollektivtrafiken.
– Är man rörelsehindrad kanske man gärna vill resa från port till port. Då kanske man kan tänka sig att vänta lite på transporten om den sedan går snabbt direkt till slutdestinationen. Alla de här behoven försöker vi tillfredsställa.

Sedan oktober 2004 drivs i landstingets regi projektet Jämställda kommunikationer, med syfte att utreda hur ett jämställt transportsystem kan skapas i Stockholmsregionen. Den 27 mars ska utredningens resultat presenteras för bland andra SL.
Sofia Lindgren, som lett arbetet med projektet, hoppas att SL ska ta till sig utredningens slutsatser och implementera dem i sin trafikplanering.
– Det är ganska vanligt att man bortprioriterar jämställdhet, men jag hoppas verkligen att det här underlaget leder till att man plockar in de här frågorna i sin befintliga verksamhet, säger hon.
Björn Holmberg menar att man från SL:s sida ser fram emot resultaten av projektet, trots att inga särskilda resurser har öronmärkts för jämställdhetsarbete.
– Vi kommer naturligtvis med intresse att ta del av arbetet och se i vad mån vi kan använda det för att ytterligare tillfredsställa medborgarnas önskemål om kollektivtrafiken.