Yilmas Keles ser tärd ut. Tillsammans med tre kamrater har han i 15 dagar hungerstrejkat på Sergels torg. För rätten till asyl. Och för, enligt egen utsaga, sitt liv.
Yilmas Keles kom till Sverige från Turkiet år 2005. Då hade han nyligen släppts efter ett års internering i turkiskt fängelse. Anklagelsen mot honom var samröre med kommunistiska TKPML. Organisationen betraktas av den turkiska regimen som en separatistisk vänstergruppering och är sedan länge förbjuden i landet.
När tiden i fängelse kommer på tal sänker han rösten.

– De har torterat oss. De har slagit spikar i mina fötter och använt andra metoder. Det är så de gör.
Sedan ankomsten till Sverige har hans ansökan om asyl avslagits av i tur och ordning Migrationsverket, Migrationsdomstolen och Migrationsdomstolen. Det enda som nu står emellan honom och en avvisning är den ganska osannolika möjligheten att Högsta domstolen väljer att pröva hans fall.

Veli Emres fall följer samma mönster. Tre prövningar, tre avslag.
2003 greps han för att ha delat ut TKPML:s flygblad. Han frigavs efter 18 dagar i fängelse, men när en häktningsorder i hans namn utfärdades två år senare valde han att fly. Han är numera efterlyst i hemlandet. Hans bror, som valde att inte fly, sitter i dag fängslad.
Veli Emre hävdar att han riskerar tortyr om han återvänder. Han har dessutom utlåtanden från en legitimerad psykolog och en överläkare, enligt vilka hans psykiska hälsotillstånd kräver kvalificerad behandling, vilket patienten inte kan förväntas få i sitt hemland.

Migrationsverket motiverade sitt avslag på Veli Emres ansökan om asyl bland annat med att han inte innehaft en framträdande position inom organisation, varför hans person inte borde vara av större intresse för de turkiska myndigheterna.

– Turkiet är ett kandidatland till EU nu för tiden, säger Musa Dogan, som flytt till Sverige undan ett livstidsstraff för sitt politiska engagemang och nu väntar på besked från Migrationsverket.

– Sverige har politiska och ekonomiska relationer med Turkiet. De vill inte riskera att bli osams på grund av sådana som suttit i fängelse, så folk från Turkiet har inte så stor chans att få asyl här.

I sin senaste rapport om de mänskliga rättigheternas status i Turkiet, från 2006, konstaterar utrikesdepartementet av landet gjort stora framsteg. Något som bland annat tillskrivs närmandet till EU.
Det är också utrikesdepartementets rapporter som i hög utsträckning ligger till grund för de beslut Migrationsverket fattar i enskilda ärenden. Och vad gäller Turkiet kan asylsökande enligt myndigheten avvisas dit utan att riskera tortyr.

– Det generella är att man normalt inte har asylskäl om man kommer från Turkiet, säger Inger Lagerström, informatör på Migrationsverket.

– Vi måste givetvis göra en individuell prövning men det hör till undantagen att vi ger någon flyktingstatus.
Men Elisabeth Löfgren på svenska Amnesty menar att situationen i Turkiet har förvärrats under det senaste året.

– Vi har fått flera rapporter om tortyr igen. Formellt sett är det förbjudet, men precis som i många andra länder räcker det inte med lagstiftning, det måste genomsyra hela samhället.
Något de hungerstrejkande på Sergels torg menar att det inte gör.

– Vi kommer att hålla på tills Migrationsverket ändrar sig, säger Yilmas Keles. Jag kan hungerstrejka tills döden. De tänker ändå skicka mig till döden i Turkiet, jag kan lika gärna dö här.