EU vill att unionens koldioxidutsläpp ska minska med 30 procent till år 2020. När handeln med utsläppsrätter, som omfattar medlemsländernas alla energi- och industriföretag, inleddes i januari 2005 var avsikten att skapa incitament för minskade utsläpp. Alla företag som omfattas av handeln tilldelas en bestämd kvot av utsläppsrätter. För dem som överstiger kvoten väntar sanktioner, medan de som istället släpper ut mindre än sin beskärda del skulle kunna spara sina utsläppsrätter eller sälja dem vidare till andra företag.
Men systemet har hittills inte fungerat alls, varken i Sverige eller i resten av Europa. Enligt färska siffror från Naturvårdsverket släppte Sveriges industri ut 500 000 ton mer koldioxid under 2006 än under 2005. Trots det användes aldrig 12 procent av de utsläppsrätter som industrin tilldelats.

För nästa tilldelningsperiod, 2008– 2012, kommer hårdare krav att ställas på energiföretagen. Men för industrin kommer tilldelningen att vara marginellt högre än för de senaste åren, vilket i praktiken innebär att industrin kan öka sina utsläpp utan att riskera sanktioner. Tidigast efter 2012 kan utsläppsrätterna komma att fylla sin avsedda funktion.
– Utdelningen har varit alldeles för generös. Hela poängen är ju att skapa ett underskott, säger Martina Krüger, energi- och klimattalesperson på Greenpeace. Men nu kommer överskottet bara att bli större, då blir ju det här instrumentet helt tandlöst.

Utsläppshandelns haveri har flera orsaker. Dels har tilldelningen varit en dragkamp mellan å ena sidan miljöorganisationer, å andra sidan Europas industrijättar som lobbat för mindre långtgående koldioxidmål. Dels baseras maxnivån i systemet på industriernas genomsnittliga utsläpp mellan 1998 och 2001. Därmed tar de inte hänsyn till de energieffektiviseringar som genomförts på den europeiska industrins anläggningar.
– Men de åtgärderna har vidtagits trots handeln, inte tack vare den, säger Martina Krüger.
Greenpeace kräver nu att regeringen ska justera ner EU-kommissionens tilldelning för den kommande femårsperioden med ytterligare 3 miljoner ton koldioxid. Det förefaller dock regeringen ovillig att göra, med hänvisning till den överenskommelse som träffades under den föregående mandatperioden.
– Inför nästa tilldelningsperiod har ju den förra regeringen lämnat in planen. Den har ju beslutats av riksdagen och det är den som kommissionen har lämnat sitt besked om, säger Thomas Uddin, pressekreterare på miljödepartementet.

Kan inte den nya regeringen rätta till den gamla regeringens misstag?
– Vi vill ha en snävare tilldelning än den förra regeringen, men nu är vi ju inne i den tidsplan där Sverige lämnade in sitt förslag.
Men Martina Krüger menar att det är den politiska viljan som saknas. Om regeringen verkligen ville skulle den kunna besluta om minskade kvoter redan innan sommaruppehållet.
– De har visst möjlighet att besluta det men de måste skynda sig, säger hon. Och om man vill kan det inte vara så svårt, regeringen har majoritet i riksdagen.