- Vi vill att polisen får upp ögonen för att det sker hatbrott även i Dalarna, säger Anna Eliasson, ordförande i RFSL Dalarna.

Hon skickade under helgen in en anmälan om polisens agerande till Justitieombudsmannen.

RFSL Dalarna menar att polisen är okunnig vad gäller homosexuellas, bisexuellas och transpersoners utsatthet, och att polisen missköter sitt arbete.

- Jag ringde till polisen och försökte säga att det kunde vara ett hatbrott, men de kom inte ens och undersökte brottsplatsen.

Nu rubricerades brottet som skadegörelse.

- Vet man inte vem som har gjort det lägger polisen ner fallet, eftersom de är underbemannade, säger Anna Eliasson.

Bo Persson, polisoperativ talesman i Dalarna, säger att den som tog emot anmälan bedömde att det inte var fråga om ett hatbrott utan skadegörelse.

Kan man inte tänka sig att skadegörelsen riktade sig just mot den här lokalen för att det är RFSLs?

- Att fönsterrutor slås sönder händer ju på många platser i en stad under en natt.

När bedömer man att det är ett hatbrott?

- Om man tänker att man till exempel hade sprejat slagord mot homosexuella på väggen, då hade man kunnat säga att det var ett hatbrott.

Om skadegörelsen skulle ske upprepade gånger men utan slagord, då?

- Ja, då skulle det vara mycket lättare att göra den kopplingen att det är ett hatbrott, säger Bo Persson.

På JO säger Rolf Andersson, som är områdesansvarig för polisväsendet, att de ännu inte fått in anmälan och att han inte kan uttala sig om ärendet.

Det kommer in omkring 500 fall om året till JO som rör polisväsendet. Av dem får 14-15 procent kritik från JO.

Vad innebär kritiken?

- Personen eller personerna som ärendet rör kan komma upp i personalansvarsnämnden, eller så kan vi återremittera ärendet och begära en rättelse från myndigheten. Men vanligast är att vi kritiserar handläggningen av ett ärende utan krav på rättelse, säger Rolf Andersson.