Ökningen av psykisk ohälsa bryts, och antalet sjukskrivningsdagar minskar. Det är några av ljuspunkterna i årets upplaga av den folkhälsorapport som Centrum för folkhälsa, ett kunskapscentrum inom landstinget, ger ut vart fjärde år.
I övrigt tecknar rapporten en i flera avseenden dyster bild. Skillnaderna i folkhälsa mellan länets kommuner och mellan olika socioekonomiska grupper är stora, och ökar.
Spridningen mellan kommunerna med högst respektive lägst, Danderyd och Sundbyberg, medellivslängd är omkring fem år. I den växande grupp som Centrum för folkhälsa definierar som socioekonomiskt utsatt lider väsentligt fler av värk, övervikt och diabetes. Samtidigt har var femte i denna grupp avstått från vård av ekonomiska skäl.

Mona Backhans, huvudredaktör för rapporten, efterlyser riktade insatser för att vända utvecklingen.
– Det blir större skillnader vad gäller inkomst och födelseland mellan Stockholms områden. Eftersom vi vet att det också hänger ihop med människors hälsa tycker vi att man ska förstärka det hälsofrämjande arbetet lokalt och skräddarsy det för det aktuella området.

Anser ni då att man bör tillföra extra resurser till särskilt utsatta områden?
– Det verkar ju logiskt att göra. Det har gjorts tidigare inom tandvården men inte inom sjukvården.

Mona Backhans menar att hon fått positiva signaler från landstingsmajoriteten och att det tycks finnas en öppenhet för rapportens förslag.
I sitt förord kommenterar sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (fp) dess slutsatser:
"Den kanske mest beklagliga utvecklingen i ett länsövergripande perspektiv är de fortsatt ökande hälsoskillnaderna mellan olika kommuner och stadsdelar", skriver hon bland annat.
Att det skulle innebära att majoriteten tar till sig rekommendationerna om riktade satsningar är dock tveksamt. Det menar i alla fall oppositionslandstingsrådet Dag Larsson (s).
– Våra duktiga tjänstemän i landstinget visar på ett mycket tydligt sätt hur klassklyftorna ser ut men det får ingen som helst avspegling i den förda politiken, säger han.

Den 1 januari införs Vårdval Stockholm i länet. I internt material från landstinget som tidigare läckt ut menar hälso- och sjukvårdsförvaltningen att patientvalssystemet kommer att slå hårt mot utsatta områden.
Tidigare har socioekonomiska faktorer tagits med i beräkningen när landstinget betalat ersättning för utförda vårdinsatser. Det har inneburit att de generellt mer resurskrävande patientbesöken i de delar av länet där hälsan är sämre, och där invånarna gör färre besök per capita, genererat mer pengar än ett patientbesök i ett mer välbeställt område.
Nu ska ersättning istället betalas efter hur många som listar sig på en enskild mottagning, samt hur många besök dessa gör. Det innebär att färre och dyrare patientbesök ger sämre ekonomi, medan fler och billigare är ett lönsamt recept.
Dag Larsson har svårt att se hur det ska bli några pengar över till de riktade satsningar folkhälsorapporten förespråkar samtidigt som Vårdval Stockholm styr resurser mot redan välbeställda områden.
– Tittar man på hur det ser ut i regionen så ökar ju skillnaden mellan olika delar av länet. Det förra systemet gav extra resurser till utsatta områden. Det var otillräckligt men tog ändå hänsyn till verkligheten. Det här kommer att leda till överföringar från områden där folk är fattigare och sjukare till områden där folk är friskare och rikare.

Birgitta Rydberg har inte varit tillgänglig för att kommentera sin syn på rapporten.