Den svenska 40-timmarsveckan är resultatet av en lång politisk kamp. Arbetsköpare och högerpartier har alltid kämpat mot kraven på kortare arbetstid. Huvudparollen den 1 maj 1890, första året som den internationella arbetarrörelsens kampdag firades, var '8 timmars arbete - 8 timmars fritid - 8 timmars vila'. Men först 1970 fick Sverige en allmän arbetstidslag om 40-timmars- och femdagarsvecka.

I Frankrike ifrågasätter nu industrin och den borgerliga regeringen 35-timmarsveckan som infördes där år 2000, och hävdar att reformen har lett till nedsatt produktivitet och ett ökat budgetunderskott.

Även i Sverige arbetas det för lite, och det leder till bromsad tillväxt. Det tycker en stor del av det politiska och ekonomiska etablissemanget.

De borgerliga partiernas gemensamma 'fyrpartireservation om riktlinjer för den ekonomiska politiken', daterad november 2003, slår fast att det inte lönar sig att arbeta i Sverige i dag. Det är för höga skatter, för många sjukskrivna och bidragsberoende och för låg pensionsålder i landet.

'Det måste löna sig bättre att arbeta än vad det gör idag. Det behövs mer, inte mindre, arbete i Sverige. Det finns behov både av fler på arbetsmarknaden och att de kommer ut tidigare och stannar längre', skriver de.

Moderaterna, som är det parti som allra hårdast motarbetat kortare arbetstider i Sverige, menar att arbetstiden inte ska regleras genom politiska beslut, utan beslutas genom förhandlingar på respektive arbetsplats.

Företagarorganisationen Svenskt näringsliv hävdar att det viktigaste är att motarbeta kraven på kortare arbetstid.

- Vi måste sätta stopp för den trend med kortare arbetstider som både avtalsrörelsen och staten ligger bakom, säger Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt näringsliv. Till exempel förslag om längre semester, friår och sådana saker.

Att förlänga arbetstiderna är inte högsta prioritet för Svenskt näringsliv, menar Stefan Fölster. Snarare att skapa en större flexibilitet.

- De som vill arbeta mer ska kunna göra det, liksom de som vill arbeta mindre. Enligt våra undersökningar vill många arbeta mer än vad de får. Och de som vill det hindras av regelverk om till exempel övertidsarbete.

Nackdelarna med kortare arbetstid är flera, menar Fölster.

- Om det är med bibehållen lön blir arbetskraften dyrare och arbetslösheten förblir hög, säger han. Med neddragen lön blir statens intäkter lägre och vi får mindre pengar till vård och omsorg.