Carlos Diaz kom till Sverige från Argentina för 12 år sedan. Han är förbundsledamot i RFSL och sammankallande för Invandrarpolitiska arbetsgruppen, Ipag, i RFSL. När han först kom i kontakt med RFSL förstod han överhuvudtaget inte varför han skulle gå med i organisationen.

- För mig var det en organisation bara för svenskar. Det räcker inte med att RFSL säger att vi finns och är en öppen, demokratisk organisation. Det behövs mer specifika, riktade insatser, säger han.

Han menar också att det är svårt att säga någonting generellt om hur invandrare diskriminerar homosexuella, bisexuella och transpersoner, och berättar om en vän som växt upp i en frikyrklig miljö i Sverige. Vännen fick inte gå på bio under sin uppväxt.

- Då har jag som kommer från en machokultur och som definierar mig som katolik ändå haft det lättare.

En etnisk grupp inom vilken det inte verkar förekomma öppet homosexuella överhuvudtaget är den romska. Ulla Lindström arbetar på det romska Antidiskrimineringscenter Roma med frågor som rör diskriminering på grund av etnicitet, sexuell läggning, kön eller funktionshinder. Varken hon eller Carlos Diaz har någonsin träffat på en homosexuell rom.

- Bland romerna är det fortfarande så att en annan sexuell läggning är någonting som inte existerar öppet. Det är alldeles för tabubelagt.

Hon menar ändå att romer kan acceptera att svenskar är homosexuella, samtidigt som man tycker att det inte finns romska homosexuella. Men hon tror att det kommer att dröja länge innan någon rom är öppen med sin homosexualitet.

- En rom som skulle vara öppen med sin homosexualitet skulle bli utesluten ur den romska gemenskapen. Och för romer är den identiteten väldigt viktig. Är man outsider överallt så är man ändå i första hans rom, därför tonar man ner allt annat för att åtminstone få vara med där.

En man i publiken, Bill, säger att HBT-personer som invandrat till Sverige från olika länder där homosexualitet inte accepteras undviker sina landsmän i sin roll som HBT-person. Eftersom landsmännen kan skvallra kan HBT-personen bli utesluten ur gemenskapen.

- Därför kan det vara viktigare att mötas i hemlighet, som individer, än att få dem att gå med i en organisation.

En annan man i publiken, Janne, som var med och startade RFSL, berättar om attityderna till HBT-personer för trettio-fyrtio år sedan i Sverige:

- Då kunde man säga att det kunde vara okay att vara homosexuell. Sedan efter ett antal år och ett antal steg kunde man våga att säga att man själv är det, också. Det är det man måste göra, bryta tystnaden i olika etniskt icke-svenska grupper.

Hans förslag är att RFSL ska rikta mer information till exempelvis politiska invandrarorganisationer.

- Man måste hitta perspektivet att det handlar om upplysning, om att nå människor på en intellektuell nivå.

Enligt Carlos Fuentes, från Samarbetsorgan för etniska organisationer i Sverige, Sios, är det samma processer som ligger bakom diskriminering av invandrare som av HBT-personer.

- Det som är grundläggande för människor är identifiering med gruppen och reproduktion. HBT-personer och invandrare hotar det. Men man ska akta sig för att se kulturen innan individen.

Carlos Diaz tycker att vi diskriminerar varandra både omedvetet och medvetet.

- Det är bäst att vara medveten, och våga se sin egen roll vid diskriminering, säger han.

Ulla Lindström håller med om att vi måste försöka se oss själva och vad det är som gör att vi diskriminerar.

- Där är levnadshistorier viktiga. Genom dem kan vi identifiera oss med andra och känna igen känslor som vi själva har.