Brukarmedverkan förändrar attityder
Ökad brukarmedverkan i Stockholms missbruksvård. Det är innebörden i ett förslag som en tvärpolitisk arbetsgrupp presenterade i tisdags. På Enheten för hemlösa har man redan haft ett brukarråd i 18 månaders tid. Såväl tjänstemän som hemlösa menar att samarbetet har lett till ökad förståelse och förändrade attityder.
Tanken på ett permanent brukarråd föddes efter att Sten Hurtig, dåvarande ordföranden för Föreningen Stockholms hemlösa (FSH), tog kontakt med Enheten för hemlösa för ett och ett halvt år sedan.
Det berättar enhetschef Claudette Skivling. Sten Hurtig och hans organisation tog initiativet till ett samtal eftersom de ville diskutera idéer de hade för att ge hemlösa bostäder.
- De ville ha stöd och hjälp hos oss. Ur detta föddes idén om ett brukarråd eftersom dialogen var så konstruktiv, säger Claudette Skivling.
Brukarrådet består av fyra tjänstemän och fyra hemlösa och sammanträder en gång i månaden. Claudette Skivling är noga med att påpeka att brukarrådet är ett forum för dialog och att Enheten för hemlösa fortfarande fattar myndighetsbeslut. Hon kan inte komma på någon fråga där brukarrådet har haft en direkt inverkan på enhetens beslut, men säger att tjänstemännen ändå påverkas av de hemlösas synpunkter.
- Det är klart att de har påverkat oss. Vi har väldig respekt för deras åsikter.
Som exempel tar hon en diskussion som förts i brukarrådet om myndigheternas agerande när en hemlös får en försökslägenhet. Under dialogen med de hemlösa har det framkommit att det är viktigt att den uppföljande verksamheten uppfattas som ett stöd, och inte bara som övervakning.
Claudette Skivling tycker att förslaget om utökad brukarmedverkan i missbruksvården är positivt, och tror att det är viktigt att myndigheter går klientorganisationer till mötes.
- Jag tror att vi är bland de första i Sverige att göra det här. Samtidigt är det lite märkligt att det inte skett förr, säger hon.
Sten Hurtig, före detta ordförande för FSH, berättar att idén om brukarråd vinner spridning. Bland annat har Riksförbundet för hjälp åt narkotika- och läkemedelsberoende (RFHL) nyligen inrättat ett brukarråd.
- När det gäller Enheten för hemlösa så tror jag att det har skett en väldigt stor attitydförändring, säger han. För fem år sedan sa tjänstemännen ofta: 'Så här gör vi.' Nu finns det mer av en dialog.
Han framhåller dock att förutom viljan till samarbete så måste det även finnas pengar att spendera för att brukarråden ska kunna fylla sin funktion.
- Finns det inte pengar till att driva igenom våra förslag så spelar det ju ingen roll.
Sten Hurtig hoppas att de hemlösa som deltagit i brukarråden kommer att genomföra en egen utvärdering av verksamheten för att se vad de har lyckats åstadkomma. Utan att vilja gå händelserna i förväg tror han ändå att resultaten av en utvärdering skulle vara positiva.
- Jag tror att vi har fått fram lite fler lägenheter, säger han. Men inte tillräckligt många.
