- Jag tycker att det är väldigt viktigt att alla biomedicinstudenter får en chans att bilda sig en egen åsikt om vad djurförsök är och vad det finns för moraliska och lagstadgade begrepp runt det här, säger Britta Sten- son.

Hon har snart tagit sig igenom två och ett halvt av biomedicinprogrammets fyra år. Det är ingen ren-odlad forskningslinje, men en stor del av de utexaminerade studenterna har en karriär inom forskningen i sikte. Och eftersom försöksdjur - eller produkter som kommer från djur, till exempel antikroppar - är vanligt förekommande inom biomedicinsk forskning, tycker Britta Stenson att det är angeläget att studenterna får bilda sig en uppfattning i frågan. Innan de kommer ut i arbetslivet.

- Då kan det vara så att det egentligen är lite för sent. Att man snubblar in i ett projekt och så inser man att 'jag ska jobba med möss och jag vet inte hur jag känner inför det'.

Henrik Ahlenius, doktorand i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, talade om dilemmat med att bedöma djurförsök utifrån etiska grunder. Att väga det lidande försöken orsakar mot dess eventuella nytta är svårt. Särskilt i en forskningsvärld där framgångsrika resultat aldrig kan garanteras.

- Det är bra att ha starkt medkännande för djur, men hur är det med framtida patienter? Om man inte genomför djurförsök öppnar man sig för ett annat ansvar, att ha varit inaktiv.

Karin Gabrielsson, ordförande för Stiftelsen för forskning utan djurförsök, framhöll att det bara är inom just forskningen som djurförsök kan vara berättigade, och även att det är där de kommer att vara svårast att ersätta.

När det gäller att testa kemikalier och läkemedel har dock stora framsteg gjorts under de senaste 20 åren, berättade Karin Gabrielsson. I dag genomförs till exempel en majoritet av alla toxicitetstester med hjälp av djurfria alternativ.

- Om man inom industrin har en metod som fungerar så finns det ju ingen anledning att inte använda den.

Seminariet avslutades med en debatt där studenterna ställde frågor till den inbjudna panelen. Britta Stenson var nöjd efter diskussionerna som hon tyckte hade belyst frågan utifrån nya perspektiv.

- Det var flera aspekter som jag inte hade tänkt på förut, som att om vi säger nej till djurförsök så kanske det frambringar lidande senare för patienter som inte botas från en sjukdom.

Har din uppfattning om djurförsök förändrats när du har studerat frågan närmare?

- Absolut, jag var nog ganska positivt inställd till djurförsök när jag började på utbildningen. Nu har jag nog mer en, kanske inte negativ, men annorlunda inställning. Jag är inte lika överdrivet positiv och jag tycker att det är viktigt att hitta alternativ, även om jag fortfarande skulle kunna tänka mig att jobba med djur.

Från och med nästa år kommer studenterna på biomedicinlinjen för första gången att erbjudas möjligheten att läsa en kurs i försöksdjurskunskap.

Undervisningen ska bestå av såväl teoretiska som praktiska moment, och både etik och cellodling kommer att stå på schemat.

- Bakgrunden är att det här är personer som i många fall aktivt kommer att arbeta med djurförsök i sin yrkesverksamhet, och då måste vi se till att de får tillräcklig kunskap om vad det innebär i sin utbildning, säger Jan Carlstedt-Duke, dekanus i styrelsen för forskning.

Enligt Thomas Cronholm, professor i biomedicin och ansvarig för kursen, förväntar man sig ett stort intresse från elevernas sida.

- Ja, det gör vi. Det är eleverna själva som har efterfrågat den här kursen.