På Ekerö rasar en strid om det kommunala bostadsbolaget Ekerö bostäders vara eller icke vara. Majoriteten i kommunfullmäktige vill erbjuda alla företagets 850 lägenheter till försäljning. Beslutet skulle ha fattats av kommunfullmäktige i slutet av maj men sköt upp till följd av en minoritetsåterremiss.

Ekerö kommun domineras till drygt 80 procent av villor och bostadsrätter. De hyresrätter som finns ägs i stort sett uteslutande av Ekerö bostäder. Per Eskilsson, kontaktperson för nätverket Rädda Ekerö bostäder, tillika tidigare ordförande i bostadsbolaget och kommunstyrelseledamot för moderaterna, menar att allmännyttan därför spelar en särskilt viktig roll i kommunen.

– Det behövs en allmännytta, ett företag som kan driva sin verksamhet utan vinstmaximeringssyfte, som ett led i kommunens möjlighet att bedriva en ansvarsfull bostadsförsörjning. Det finns en efterfrågan och ett behov av hyresbostäder som inte är tillgodosett, ungdomarna får flytta härifrån. En privat aktör skulle sälja lägenheterna som bostadsrätter och då riskerar hela hyresbeståndet att försvinna.

Per Eskilsson är också kritisk till att försäljningen har beretts på ett sätt som enligt hans mening urholkar demokratin.

– Det här var ingenting som man diskuterade i valrörelsen 2006. I början av maj kom man plötsligt på att man skulle sälja Ekerö bostäder. Utredningen bestod av ett papper, ett tjänsteutlåtande på en sida för en affär värd 750 miljoner. Jag har hållit på med politik sedan slutet på 1960-talet och jag har aldrig stött på någonting liknande någonstans i Sverige.

Att försäljningen skulle vara illa utredd håller dock kommunstyrelsens ordförande Peter Carpelan (m) inte med om.

– Nej, det är fel det han säger. Nu har vi dessutom berett ärendet ytterligare sedan det återremitterades. Vi har till och med bett bostadsbolagets styrelse yttra sig över det här.

Anledningen till den skyndsamma försäljningen är att kommunen vill betala av på sin låneskuld, och att det nu finns köpare på marknaden.

– Vi är ju en inflyttningskommun. Vi har byggt mycket infrastruktur som gör att vi dragit på oss skulder, och då vill vi betala av dem så vi kan fortsätta satsa på vård, skola och omsorg istället för att betala ränta.

Efter minoritetsåterremissen skulle försäljningen ha klubbats igenom på ett extrainkallat fullmäktigemöte den 11 juni. Men sedan nätverket samlat in namnunderskrifter från 1 200 röstberättigade kommuninvånare, fler än de fem procent som krävs för att en fråga ska tas upp till behandling i fullmäktige, kastas turordningen om.

– Nu måste vi först ta ställning till om vi ska genomföra en folkomröstning eller inte. Vi har inte diskuterat färdigt den frågan inom alliansen, säger Peter Carpelan.