I statistiken över anmälda hatbrott under 2007 dominerar brott med främlingsfientliga motiv. Knappt 2 500, eller 70 procent, av hatbrotten räknades som främlingsfientliga, och de anmälda brotten i kategorin ökade i antal med drygt 300 från föregående år, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Även homofobiska hatbrott ökade något, medan antalet hatbrott med antisemitiska eller islamofobiska motiv sjönk marginellt.

Att de anmälda hatbrotten ökar ligger i linje med en tioårig trend, men att klarlägga orsakerna är svårt.

– Det är svårt att peka ut en enskild faktor, säger Anna Molarin, utredare på Brå. Hatbrott har uppmärksammats medialt, det kan ha ökat anmälningsbenägenheten, och dessutom vissa polismyndigheter har arbetat mer aktivt mot grupper som är utsatta.

I maj förra året inrättades en särskild hatbrottsjour i Stockholm med fyra heltidsanställda poliser. Och antalet anmälda hatbrott i stadden ökade under fjolåret med 16 procent, dubbelt så mycket som riksgenomsnittet.

Ett hatbrott definieras inte utifrån brottets art utan istället utifrån dess motiv. Följaktligen sträcker sig brottsligheten från skadegörelse och ärekränkning till olaga hot och grova våldsbrott.

Vanligast är att den som misstänks för brottet är okänd för offret, men i en tredjedel av fallen är förövaren bekant med den utsatte. En klar majoritet, 70 procent, av dem som drabbas av hatbrott är män. Unga män är överrepresenterade både bland förövare och brottsoffer.

Särskilt unga är de förövare vars handlingar motiveras av högerextrema eller nazistiska sympatier, vilket ligger bakom 12 procent av det totala antalet anmälda hatbrott. Där är medelåldern 20 år.