Fler varsel och höjda skatter
Varslen på Volvo är bara början. Samstämmiga prognoser talar om fler förlorade jobb till följd av lågkonjunkturen, och Sveriges kommuner och landsting förutspår högre skatter.
På onsdagen varslade Volvo personvagnar totalt 2 700 av sina anställda om uppsägning. Tillsammans med neddragningen som annonserades den 25 juni har nu 4 700 anställda vid företaget varslats. Därutöver försvinner knappt 1 000 jobb vid dotterbolaget Volvo lastvagnar, vilket meddelades den 30 september. De berörda finns i bland annat Göteborg, Torslanda och Umeå.
Volvo har motiverat varslen med konjunkturnedgång, högre råvarupriser och en svag US-dollar, vilket försvagar exportmarknaden.
Och fler varsel är att vänta. Branschorganisationen Fordonskomponentgruppen menar att Volvos tidigare neddragningar lett till att 1 000 anställda hos underleverantörer redan varslats, och spår att ytterligare 2 000 kommer förlora jobben till följd av biljättens senaste neddragning.
Enligt Arbetsförmedlingens siffror varslades 7 000 personer under september, mer än en fördubbling jämfört med förra året då 3 000 personer varslades samma månad. Myndighetens prognoser talar för att trenden kommer att hålla i sig, och samma bedömning görs av statliga Konjunkturinstitutet.
På plats hos Volvo i Göteborg meddelade näringsminister Maud Olofsson (c) att något statligt stöd till den krisande bilindustrin inte är aktuellt. Däremot aviserade regeringen sent på onsdagskvällen att Arbetsförmedlingen får 1,5 miljarder kronor som ”blivit över” eftersom färre än väntat utnyttjat jobb- och utvecklingsgarantin för ungdomar.
Bakgrunden är en allmän konjunkturnedgång. Denna är inte omedelbart relaterad till den så kallade finanskris som från USA spillt över till världens börser och Sverige, även om densamma kan påverka konjunkturläget. Något som i nuläget kan ske framför allt eftersom finanskrisen påverkar bankernas låneräntor, och därigenom företags och hushålls ekonomier.
I sin budgetprognos från förra månaden förutspår regeringen att konjunkturläget i Sverige vänder uppåt under 2010. Och i en ny prognos över skatteintäkternas utveckling gör Sveriges kommuner och landsting bedömningen att var tredje kommun och region kan tvingas höja skatterna nästa år till följd av en svagare arbetsmarknad.
– De kommer att bli tvungna att vidta åtgärder. Och det kan handla om antingen skattehöjningar eller om att man måste minska personalstyrkan eller på annat sätt begränsa kostnadsökningarna, säger chefsekonomen Clas Ohlsson till SvD.
