Med sina fem miljarder kronor är regeringens forsknings- och innovationsproposition den största någonsin i sitt slag. Jämfört med den senaste får landets universitet och högskolor dela på drygt 3,3 miljarder i ökade anslag. Men pengarna fördelas ojämnt över forskningsdisciplinerna. Medicin och teknik prioriteras högst, därefter naturvetenskap. Bland Stockholms större lärosäten är Karolinska institutet och KTH vinnare, medan Stockholms universitet och Södertörn inte kan räkna med lika stor del av kakan.

– Samhällsvetenskaperna och humanioran har verkligen blivit illa behandlade, det är ett väldigt fokus på näringslivsanknuten forskning, säger Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet.

1,8 miljarder fördelas i form av strategiska satsningar inom 25 vetenskapsområden som regeringen definierat som särskilt angelägna. Av dessa hör enbart tre hemma inom samhällsvetenskapen. Inom humanioran görs inga strategiska satsningar.

Kåre Bremer menar att de snävt definierade satsningarna är ett politiskt beställningsjobb. Forskningsminister Lars Leijonborg (fp) har tvingats acceptera öronmärkta områden för att få igenom propositionens utökade forskningsresurser.

– De kommer från de andra fackministrarna, jag skulle gissa att det har gått till på det sättet.

Ytterligare 1,5 miljarder kommer att fördelas till lärosätena enligt ett nytt system som ska premiera kvalitet. Detta ska mätas efter två faktorer. Dels hur ofta lärosätets forskare inom en viss disciplin publicerats eller citerats i vetenskapliga publikationer, dels efter hur mycket externa forskningsmedel de lyckats knyta till sig.

Systemet har fått kritik för att gynna medicin och teknik, men Lars Leijonborg håller inte med, då publiceringar inom samhällsvetenskap och humaniora på grund av färre publiceringstillfällen räknas som mer värda.

– Visserligen är det sant att vi satsar mycket på medicin, på teknik, på klimat, men procentuellt kommer humaniora och samhällsvetenskap ganska väl ut. Vi inför en faktor i det här som ska skydda humsam-området, de skriver mycket på svenska och det innebär att deras artiklar inte publiceras i utländska tidskrifter som ingår i det här systemet.

Detta räcker dock inte, enligt Kåre Bremer. Att externa medel ingår som en faktor i systemet innebär att forskning som kan delfinansieras av företag också får mer pengar av staten. Och där kan samhällsvetenskap och humaniora inte konkurrera.

– Språkområdet är ett av de största inom humanioran och där finns knappt en krona att hämta från näringslivet. Medicinen har helt andra möjligheter. Det här skickar en väldigt stark signal till mig som rektor att lägga ner all språkvetenskap och istället satsa på materialvetenskap.

Ingela Josefson är professor i arbetslivskunskap och rektor vid Södertörns högskola. Hon menar att olika former av forskning måste bedömas utifrån olika kriterier. Samhällsvetenskaplig forskning syftar inte till konkret innovation, men har däremot en viktig demokratifunktion att fylla.

– Högre utbildnings uppgift är inte bara spetsforskning, det handlar också om samhällets förmåga att utbilda unga i kritisk reflektion. När det gäller främlingsfientlighet och populism i samhället hjälper samhällsvetenskap och humaniora oss att få skarpare verktyg för att bemöta det.