Frågan om kår- och nationsobligatoriets icke vara är gammal och har utretts inte mindre än fem gånger de senaste åren. Och det var en märkbart nöjd högskoleminister som meddelade att obligatoriet ska avskaffas från den 1 juli nästa år.
– Inte minst från borgerligt håll har det varit en orimlighet att inte föreningsfriheten har respekteras, sade Lars Leijonborg på onsdagens presskonferens.
– För mig ligger det nära till hands att jämföra med kollektivanslutningen till socialdemokraterna av LO-medlemmar som länge var ett faktum. Även statskyrkan var en form av kollektivanslutning, och på båda de här nämnda punkterna har jag varit starkt engagerad för att få bort kollektivanslutningen.

På Stockholms studentkårer möts dock regerings besked med oro. Bland andra Högskoleverket har slagit fast att det studentinflytande som kanaliseras genom kårerna har en stor positiv inverkan på utbildningskvaliteten. Denna uppfattning delas även av regeringen, som därför kommer att ge kårerna bidrag om 105 kronor per student och år. Det är dock bara omkring en tredjedel av den summa som föreslogs i den utredning om obligatoriets avskaffande som överlämnades till regeringen för ett år sedan, och kårerna menar att pengarna inte kommer räcka till.
– Som det ser ut nu tycker vi inte att det är särskilt genomtänkt förslag som Leijonborg presenterade, säger Christine Ambell, ordförande för Tekniska högskolans studentkår. Den korta tid vi har på oss att ställa om och det låga bidraget kom lite som en chock. Vi vet inte riktigt hur det påverkar oss än, men vi kommer att behöva skära ganska rejält i vår budget och det finns en risk att studentinflytandet påverkas.
Också Robin Moberg, ordförande för Södertörns högskolas studentkår, förutspår ett stort medlemsbortfall när obligatoriet slopas. Med konsekvenser för ekonomin och utbildningsbevakningen som följd.
– Det här kommer påverka studentinflytandet, det är ett helt ogenomtänkt förslag som baseras på ett principiellt och ideologiskt ställningstagande. Jag hoppas att det kommer att rivas upp med ett regimskifte. Det är nog inte så troligt, men vi får hoppas att ersättningen höjs.

Petrus Boström, läkarstudent vid Karolinska institutet och ordförande för Fria moderata studentförbundet, som länge verkat för obligatoriets avskaffande, välkomnar regeringens besked.
– Vi tycker ju att det är bra att man avskaffar obligatoriet av den enkla anledningen att studenter inte ska tvingas vara anslutna till någonting som bara marginellt kan sägas företräda deras intressen. När kårerna talar om minskat inflytande är de rädda för att de själva ska få minskat inflytande, sedan tror jag att kårer som gör ett bra jobb kommer att överleva.
Men Gardar Björnsson, ordförande för Stockholms universitets studentkår, vänder sig mot att kårernas kritik skulle bygga på egenintresse.
– Det är klart att det är en jättelik utmaning för oss att försöka bedriva verksamheten på en sjättedel av budgeten, men det är inte studentkåren som står i fokus här. Vi tappar, men det viktiga är att det är Sverige som tappar i utbildningskvalitet och konkurrenskraft på grund av ideologiska överväganden. Det är det som är det relevanta i sammanhanget, studentkårerna är inget självändamål.