I mitten av juli anordnades flera demonstrationer mot Stockholmsprogrammet, EU:s femårsplan för områdena rättsväsende och säkerhetspolitik som enligt planerna ska antas i december. Kritikerna varnade då för mer övervakning och strängare politik gentemot asylsökande, men kunde inte peka ut några förslag som särskilt problematiska.

Anledningen till det var att Stockholmsprogrammet än så länge bara pekar ut inriktningen för Europas framtida säkerhetspolitik. Inte heller när det under veckan som gick behandlades i justitieutskottet, civilutskottet och konstitutionsutskottet, KU, hade ledamöterna några konkreta förslag att ta ställning till.

– Nej, det har vi inte. Här får man verkligen lusläsa allt, och om man tittar på vad EU tidigare har drivit igenom så blir två plus två fyra, säger Marianne Berg (V), ledamot i konstitutionsutskottet.

Det material som funnits tillgängligt för utskotten att läsa är EU-kommissionens meddelande om Stockholmsprogrammet. Denna redogör inte för detaljer men pekar ut ett antal politikområden som prioriterade, däribland fördjupat samarbete mellan medlemsländernas brottsbekämpande myndigheter, gemensamma databaser för EU-medborgares personuppgifter och hårdare gränskontroll.

Vänsterpartiet valde att, liksom Miljöpartiet, avvisa Stockholmsprogrammet i dess helhet.

– Vi tycker att nu är måttet rågat, vi går mot ett gigantiskt övervakningssystem och detta är bara början, säger Marianne Berg. I sig säger inte kommissionens meddelande mycket, men när man tittar på det kan man se att vi bara är i startgroparna, och den här regeringen har inte visat framfötterna när det gäller att skydda den personliga integriteten.

– Det är alldeles för långtgående. Det finns inga specifika eller konkreta förslag ännu, det är en stor brist. Men när man talar om att sätta medborgarna i centrum klingar det rätt falskt. Då är det lika bra i det här läget att avvisa det och försöka backa tillbaka, säger konstitutionsutskottets Mikael Johansson (MP).

Socialdemokraterna ställde sig bakom EU-kommissionens meddelande men valde ändå att i ett yttrande rikta hård kritik mot den sittande regeringen.

– Vi är naturligtvis intresserade av ett europeiskt samarbete mot trafficing och internationell brottslighet, men vi känner en stor oro, säger KU:s ordförande Berit Andnor (S). När man läser kommissionens meddelande ser man att det finns oerhört stora risker för målkonflikter mellan effektiv brottsbekämpning och personlig integritet. Här skulle Sverige kunna spela en oerhört viktig roll som ordförandeland, därför är det så sorgligt att vi har en borgerlig regering som hittills inte haft vare sig viljan eller förmågan att hitta den här balansen.

Mönstret från KU upprepade sig i samtliga utskott som behandlade Stockholmsprogrammet. Det avvisades av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, kritiserades men bifölls av Socialdemokraterna och välkomnades av allianspartierna.

Även de borgerliga har haft invändningar mot vissa delar, men KU:s vice ordförande Per Bill (M) betonar att dessa inte gällt programmets allmänna inriktning.

– Nej, absolut inte. Inriktningen är ju väldigt bra, skyddet för den enskildes integritet blir bättre.

Oppositionens farhågor om ökad övervakning menar han saknar grund.

– Jag tycker att de är obefogade. Det råkar dessutom vara så att Sverige sitter ordförande under tiden det här ska antas, och med den regeringen vi har i dag finns det för mig inga som helst problem i detta.