Kulturell frizon mellan industriområde och pendelspår
Högdalstoppen söder om söder brukade vara en enslig plats. Det är den inte längre. På en grusplan mitt emellan Högdalens industriområde och Nynäsbanan håller ett frihetligt kulturhus på att ta form. Byggt av containrar.
Lagom till förra sommaren levererades fyra containrar till den anonyma grusplanen vid foten av Högdalstoppen. Den plats där Kulturkampanjen efter en flerårig tur i Stockholmspolitikens byråkratiska karusell beviljades ett tillfälligt bygglov för sitt frihetliga kulturhus.
Då såg containrarna märkligt övergivna ut i den nya miljön. Det gör de inte längre.
Containrarna bildar stommen i det kulturhus som de nu integrerats i. Ett golv har byggts emellan dem och ett tak ovanpå dem. De båda gavelväggarna är fulla av fönster. Som alla sitter en aning snett.
John Ridenour, till vardags snickare och informell byggledare, förklarar att förra sommaren gick åt till att täta huset mot väder och vind.
– Sedan lät vi det stå. Nu ska vi öppna containrarna och bygga alla inredningar. Härinne blir det ett loft, säger han och mäter upp takhöjden med ögonen.
Hur lång tid arbetet kommer att ta i anspråk är osäkert.
– Det är svårt att veta eftersom det är frivilligt, men vi hoppas att vi är klara till vintern, säger John Ridenour.
På husets baksida ansvarar Hanna Jagare för konstruktionen av en byggställning. Hon berättar att verksamheten i huset förhoppningsvis kommer att kunna börja redan i vinter. Åtminstone skulle stödfester kunna hållas. De skulle behövas. Att bygga hus kostar pengar, trots ideella insatser.
– Man får finansiera det efter hand, säger Hanna Jagare. Men ju mer man bygger desto större möjligheter har man att underhålla det.
Den mer permanenta verksamhet som sedan ska ta lokalerna i anspråk är inte fullt lika planerad.
– Det vore schysst om det kunde få en lokal förankring. Många grupper har lokalbrist, och Högdalen är väl inget undantag i det sammanhanget.
Hur huset ska förvaltas är även det en öppen fråga. Kulturkampanjen har hittills varit, och är fortfarande, fokuserad på det praktiska arbetet. Vad som ska ske därefter har inte diskuterats mer än i förbifarten.
– Men gruppen bildades ju för att bygga ett hus, säger Hanna Jagare. Om huset skiljer sig från Kulturkampanjen föreställer jag mig att de som använder sig av det också ska styra det.
Kulturkampanjen har nyligen fyllt fyra år. För ett projekt som drivs i den utomparlamentariska vänsterns regi är det lång tid.
– Dels är det vissa personer som har varit väldigt drivande, säger Hanna Jagare. Men sen tror jag också att det handlar om att det är ett projekt som syftar till något bestående. Folk kanske är trötta på symbolisk politik och grupper som läggs ner.
Vad som händer när verktygen packas ihop i Högdalen är inte bestämt. Kanske inleds ett nytt projekt. Kanske går medlemmarna, med gemensamma kunskaper och erfarenheter, skilda vägar.
– Det här huset är som ett test, säger John Ridenour. Vad som händer sedan får vi se.
Kulturkampanjen
Föddes våren 2003 i samband med en ockupation av SVT:s gamla lokaler på Östermalm.
Sökte först en lokal, men bestämde sig efter ett antal avslag för att bygga sitt kulturhus på egen hand.
Har ett tjugotal medlemmar, och betydligt fler vänner som sporadiskt hjälper till med bygget.

