Få anmäler etnisk diskriminering
Enligt en undersökning från Antidiskrimineringsbyrån i Stockholm är det bara sju procent som anmäler att de har blivit diskriminerade. De som har sitt ursprung i Afrika eller Asien känner sig mest diskriminerade och är samtidigt de som har minst benägenhet att anmäla det.
93 procent av stockholmarna struntar i att anmäla när de upplever sig ha blivit diskriminerade. Den vanligaste formen av diskriminering är etnisk bland de utrikes födda. Det visar en undersökning som SCB har genomfört på uppdrag av Antidiskrimineringsbyrån i Stockholm.
- Många pratar om diskriminering men få vet hur den ser ut. Vi visar diskrimineringens omfattning och karaktär, säger Valerio Re från Antidiskrimineringsbyrån.
Det finns flera orsaker till att man inte anmäler. Tystnaden kan bero på en rädsla för att förlora sitt arbete, eller på okunskap om lagstiftningen. Den kan också bero på att det är svårt att berätta för andra om att man har blivit diskriminerad eller på uppgivenhet, menar Valerio Re.
- Man måste också vara medveten om att man blir diskriminerad. Till slut blir man kanske så van att man inte ens märker det.
Ett annat problem är att en anmälan måste vara skriftlig. Det är ett hinder för många, tror Valerio Re.
Av de tillfrågade hade över en tredjedel, hela 37 procent, någon gång känt sig diskriminerade. 80 procent av dem hade upplevt diskriminering tre eller flera gånger. Värst var det för personer från Afrika eller Asien.
- Det är ingen överraskning, andra undersökningar har visat samma tendens. Men det här kan ge underlag för politiker att genomföra förändringar.
Fackförbunden har ett stort ansvar, betonar Valerio Re. Bara 13 procent av de tillfrågade kände att facket gjorde tillräckligt för dem som blivit diskriminerade.
- Jag skulle önska lite mer jävlar anamma på ombudsnivå.
Hur kommer vi då tillrätta med diskrimineringen? Den nya antidiskrimineringslagstiftningen som trädde i kraft den 1 juli 2003 är ett framsteg och ger individen ett mycket starkare skydd än tidigare.
- Men fortfarande är det lagligt för privatpersoner att diskriminera, säger Christian Olofsson, jurist och kollega till Valerio Re.
Enligt Antidiskrimineringsbyrån måste både kommuner, arbetsköpare och fack bli mer aktiva. Lagstiftning är ett viktigt medel, men också att arbeta för attitydförändringar.
- Men jag har egentligen tappat tilltron till opinionsbildning. Jag tror mer på kraftiga skadestånd, säger han.
Ett något förvånande resultat av studien är att så många som 78 procent av de utrikes födda sa sig känna till antidiskrimineringslagen. Samtidigt svarade 68 procent att lagarna inte utgör ett tillräckligt skydd.
- Det är viktigt att anmäla varje gång det är befogat. Även om man inte vinner leder det till en ökad medvetenhet, säger Valerio Re.
Liknande undersökningar har genomförts i Göteborg, Norrköping och Umeå.
Kristian Borg
Av de 1 000 tillfrågade personerna kom 250 från Norden, 150 från övriga Europa, 250 från Asien, 250 från Afrika och 100 från övriga världen. Omkring 540 personer svarade på de 25 frågor som ställdes.
