Åtta personer arbetar på föreningens lilla kontor och alla är själva före detta heroinister. Tanken är att stötta andra missbrukare som vill ha eller som får behandling med metadon eller subutex.

Föreningen, som startade för två år sedan, har mycket dålig ekonomi.

I november 2003 sökte de bidrag från socialtjänsten i Stockholms stad och fick ett startbidrag på

50 000 kronor.

Men ett år senare har deras ansökan fortfarande inte slutgiltigt behandlats. På socialförvaltningens senaste möte i december kom föreningens ansökan inte upp, och nu är pengarna slut för det här året.

- Vi skulle få pengar om vi sökte en kurs i föreningskunskap, och om vi gjorde vissa ändringar i föreningen och stadgarna. Vi gjorde dessa förändringar men vi fick ändå inga pengar, säger Berne Strålenkrantz, ordförande i Brukarföreningen Stockholm, till ABC.

Han är missnöjd med politikernas löften och känner sig motarbetad av staden.

- Politiker säger att det ska vara lätt att få behandling och att det ska vara svårt att knarka. Men i dag är det precis tvärtom. Och narkotikan är billigare än någonsin.

Enligt Monika Lindh, socialdemokratisk ledamot i socialtjänstnämnden, var det en del frågetecken kring var föreningen hör hemma redan när man ansökte om startbidrag.

- Brukarföreningen gör ett mycket bra arbete, men frågan är om de ska få bidrag av Stockholms stad, landstinget eller socialstyrelsen. Alla föreningar måste ha stadgar, verksamhetsbeskrivning och så vidare.

- Vi gav dem rådet att hitta en mentorförening som kan hjälpa till med pappersarbetet. Jag vet att de har fått hjälp av RFHL med sådant, säger hon.

Eddie Friberg, kanslichef för organisations- och föreningsutskottet, säger till ABC att föreningen fyller en viktig funktion och att man inte alls försöker motarbeta dem.

- Man måste ha klara papper innan ett förslag kan läggas till utskottet.

Byråkratin grundar sig också i huruvida föreningen är en lokal eller en rikstäckande förening.

- Det var inte klart då, när de fick startbidrag, om det var en lokal förening eller en rikstäckande, säger Monika Lindh. Inga rikstäckande föreningar får kommunalt stöd om de inte bildar en lokalavdelning.

Så ser reglerna ut i hela landet.

Monika Lindh tycker inte att varken subutex- eller metadonbehandling är kontroversiellt.

- Subutex kombinerat med terapi fungerar mycket bra för heroinister och behandlingen är väletablerad i Stockholms stad. Metadon tror jag däremot är på väg bort. Det kommer bättre ersättningspreparat.

Hon menar att man nu behöver hitta preparat som också fungerar mot amfetamin- och marijuanamissbruk, vilket varken subutex eller metadon gör.

- De flesta är blandmissbrukare, få är rena heroinister, säger Monika Lindh. I USA håller man på att ta fram läkemedel för amfetaminmissbrukare. Vi kommer att se en läkemedelsutveckling på missbruksområdet.

* Metadon är ett läkemedel med morfinliknande egenskaper. Det ges i drickform, uppblandat i saft, och vid smärttillstånd. Metadon lindrar abstinensbesvär och dämpar heroinsuget. Med rätt inställd metadondos blir patienten inte påverkad. Forskning visar att välskött metadonbehandling inte leder till allvarliga biverkningar.

* Subutex (buprenorfin) har en något 'svagare' effekt än metadon och fungerar annorlunda. En effekt av subutex är att det stör pågående opiatmissbruk. Det ger en lägre grad av fysiskt beroende än metadonbehandling. Läkemedelsverket menar att subutex kan användas vid behandling av mindre svåra fall och vid avslutande av metadonbehandling för de opiatmissbrukare som behöver 'mellanlanda'.

Källor: www.brukarforeningen.com, www.mpa.se (Läkemedelsverket).