Pengar till förskolan en rationell investering
Det är ekonomiskt rationellt att satsa stora resurser på barn i förskoleåldern, även om avkastningen låter vänta på sig i 20 år. Det var ett av budskapen när intresseorganisationerna Barnverket och Söderföräldrar i tisdags anordnade ett seminarium om förskolan för Stockholms politiker.
- Ni kanske har läst den här tidningen i morse, det finns en del i den som heter 'ekonomi' sa Roland Spont och höll upp ett exemplar av Dagens Nyheter. Den handlar om börskurser och valutakurser och neddragningar och konjunkturer som går upp. Men det här är bara dagsekonomi. Vad som inte nämns är den långsiktiga ekonomiska utvecklingen, och den bestäms väldigt mycket av vad som händer med våra barn i förskolan.
När TCO:s före detta chefsekonom inför representanter från de politiska partierna i kommunfullmäktige föreläste om förskolan var det långsiktighet som stod i fokus. Ett perspektiv som han menade har svårt att göra sig hört i ett politiskt system där partierna tävlar om väljarnas gunst med löften om snabba förbättringar.
Majoriteten i Stockholms stad har under den gångna mandatperioden ökat anslagen till förskolan med 44 procent, eller 1,3 miljarder kronor. Pengar som bland annat gått till att minska antalet barn i barngrupperna och öka personaltätheten.
Och som enligt Roland Spont utgör en mycket god investering. Amerikansk forskning visar att varje krona som satsas på barn i förskoleåldern leder till framtida besparingar på mellan fem och tio kronor. Detta då en trygg barndom radikalt minskar benägenheten att fastna i brottslighet, narkotikamissbruk eller andra sociala svårigheter - och därmed även minskar samhällets reparativa kostnader.
Roland Spont menade att en liknande studie av svenska förskolebarn sannolikt skulle ge samma resultat som den amerikanska.
- Det finns inga andra investeringar man kan göra som ger samma avkastning, sa han. Även om man måste vänta i 20 år på avkastningen.
Han fick medhåll av Anders Kihlbom, barnpsykiatriker och före detta överläkare vid Ericastiftelsen, som sa att det vetenskapligt går att underbygga vikten av att ha små barngrupper.
- Det finns många aspekter som spelar in för barnets utveckling, men det går inte att ha en bra förskola med stora barngrupper. Det finns en begränsning på hur många andra barn ett barn kan förhålla sig till.
Anders Kihlbom menade att forskningen under senare tid gjort stora framsteg när det gäller den psykiska utvecklingen hos små barn. Detta har lett till att fokus har flyttats från generna till sociala faktorers betydelse.
- Första förskoleåret är den period i livet som hjärnan utvecklas allra snabbast. Inte under något skede av livet genomgår hjärna och psyke så mycket förändringar per tidsenhet.
Dessa kunskaper har också lett till en insikt om hur avgörande de första åren är för ett barns fortsatta mentala utveckling, och om vikten av att dessa tillbringas i en stimulerande och stressfri miljö.
- De första åren är mycket mer ömtåliga och mycket mer känsliga än man förut velat erkänna, sa Anders Kihlbom.
I Sverige förväntas en människa vara yrkesverksam i omkring 40 år, och under den tiden producera ett värde på 14 miljoner kronor. Enligt Roland Spont är samhället helt beroende av denna mänskliga produktivkraft, och investeringar i barns välmående är därför att betrakta som en mycket klok försäkring för morgondagens pensionärer.
- Jag brukar säga att förskolelärarna är som Jas-piloter. Om de råkar slå i en vinge så ryker 15 miljoner, sa Roland Spont. Det handlar inte bara om egna barn och andras ungar, utan kostnaden för om någon kommer efter bärs av oss alla.
Så vill de folkvalda förbättra förskolan
Alla de politiska partierna i Stockholms kommunfullmäktige var representerade på Barnverket och Söderföräldrars seminarium. Så här svarade de på frågan om hur de vill förbättra förskolan under nästa mandatperiod:
Lotta Edholm,oppositionsborgarråd (fp)
- Förskolorna ska få större makt att förfoga över sina egna medel. Pengar till förskolorna bör öronmärkas på samma sätt som skolpengen. I dag försvinner alltför mycket pengar ner i stadsdelarnas svarta hål. Vi vill också anställa fler förskolelärare, det är extremt viktigt med utbildad personal.
Erik Nilsson, skolborgarråd (s)
- Vi kommer att nå målet om max 14 ett- till treåringar och max 18 fyra- till femåringar i varje barngrupp under nästa mandatperiod. Men det kommer att kosta mängder av pengar eftersom det föds allt fler barn i Stockholm. Kompetensen hos personalen är också oerhört viktig. Vem som helst kan inte jobba i förskolan, det är en pedagogisk verksamhet.
Åsa Romson, fullmäktigeledamot (mp)
- Vi vill vidareutveckla förskoleplanen och få ner antalet barn i barngrupperna ännu mer. Sedan tycker vi också att det är viktigt att ge föräldrar möjlighet att vara hemma med sina sjuka barn.
Ewa Samuelsson,gruppledare i fullmäktige (kd)
- Varje familj är unik och makten att välja vilken barnomsorg de vill ha ska ligga på föräldrarna. Förskolan ska inte vara det enda alternativet, utan barnomsorg ska finnas i både privat och offentlig regi. Finns det en mångfald av val så kommer också storleken på barngrupperna att minska automatiskt.
Inger Stark, fullmäktigeledamot (v)
- Vi ska uppnå målet med minskade barngrupper under nästa mandatperiod, men det har varit väldigt svårt i samband med den babyboom som varit. Sedan går vi också till val på att införa sex timmars arbetsdag, vilket skulle innebära att föräldrarna får mer tid att spendera med sina barn.
Mikael Söderlund, oppositionsborgarråd (m)
- Anledningen till att vi inte har något löfte om att minska antalet barn i barngrupperna är att vi vet att det föds allt fler barn i Stockholm. Vi vill inte ge några vallöften vi inte kan hålla, vi vill bara säga att kvaliteten i förskolan är central för oss.
