- Det där beror på hur man räknar. De beräkningarna bygger på att man bygger en landsväg. De samhällsekonomiska vinsterna ser helt annorlunda ut i en storstad. Vägarna möjliggör att helt nya bostadsområden, som Hammarby sjöstad, kan växa fram, säger Vägverkets Hans Jenefors, biträdande projektchef för Södra länken.

Men Magnus Nilsson, trafik-

expert på Naturskyddsföreningen, menar att politikerna inte vågar stå för att motorleden innebär en stor kostnad för skattebetalarna utan att ge särskilt mycket tillbaka.

- Det här är ingen investering, det är ren konsumtion.

Vägverket blev inte glada över Inregias utredning om den dåliga lönsamheten, gjord på uppdrag av Stockholms stads finanskontor, utan beställde en ny av Transek AB, som blev klar 1998. Den utredningen hemligstämplades.

Samtidigt började Södra länken att byggas, och efter en tid lät man ändå resultatet av Transeks utredning läcka ut. Den visade att 45 procent av de pengar som satsas på Södra länken kommer skattebetalarna tillgodo.

Vägverket har nu gett Transek i uppdrag att ta fram en ny modell för hur man gör samhällsekonomiska kalkyler för motorleder som Södra och Norra länken.

Men enligt Magnus Nilsson går det inte att få någon samhällsekonomisk vinst i projektet.

- Bygget dämpar den ekonomiska utvecklingen. Pengar förs över från pensioner och sjukvård.

Han tycker också att det finns ett demokratiproblem i hur Södra länken kom till.

- Man använde inte de löpande medel som Vägverket har för att bygga och underhålla vägar, utan gav projektet en gräddfil. På så sätt undvek man att länken prövades mot andra projekt. Det var det enda sättet att få igenom det. Men det vågar de fega jävlarna inte erkänna.

Nu kommer lånen för Södra länken att betalas av med 1,5 till 2 miljoner kronor om dagen i 25 år, säger Magnus Nilsson.

- Man lånade upp pengar, och nu får andra sitta och betala av lånen. De är politiska ynkryggar.

Miljörörelsen kritiserar också de nya motorlederna och menar att de leder till en ökad trafik och snart en ökad trängsel, vilket går tvärs emot ett av de viktigaste skälen till att man byggde Södra länken.

- All forskning visar att nya vägar ökar trafiken. Det kommer att bli lika trångt på vägarna snart igen, säger Magnus Nilsson.

- Trängseln på Essingeleden kommer att öka. Det är möjligt att man till en början minskar trängseln i innerstaden, men den kommer snabbt att öka igen. Med minskad trängsel ökar framkomligheten och då väljer bilisterna den vägen.

I och med en ökad biltrafik kommer även utsläppen att öka.

- Det går inte ihop med beslutet om att halvera koldioxidutsläppen på 20 år.

Men att länken ökar trafiken håller inte Hans Jenefors med om.

- Det vet ingen. Trafiken kommer att öka eftersom befolkningen i regionen ökar. Värmdö, till exempel, har den högsta befolknings-

ökningstakten i Sverige.

Är det inte bättre att satsa mer på kollektivtrafik, av miljöskäl?

- Jo, Stockholm har flest kollektivt resande i Europa. Vi kan alltid bli bättre. Det ska ju kanske dras en tunnelbanelinje till Nacka, till exempel, säger Hans Jenefors.

Magnus Nilsson tycker inte att kollektivtrafiken behöver byggas ut, i alla fall inte i ett första skede.

- Man ska satsa där det verkligen behövs. Det behövs en ökad spårkapacitet på getingmidjan och tunnelbanorna kan gå tätare.

Magnus Nilsson förespråkar

trafikavgifter för att begränsa trafiken och trängseln, och bättre styrmedel för att utveckla bilar i en mer miljövänlig riktning.