Grön konsumtion ger inte självklara miljövinster
Leder grön konsumtion egentligen till en bättre miljö? Nja, säger Eva Alfredsson, som har tittat på vad ett ändrat beteende får för konsekvenser. Hon menar att det enda sättet att få en mer miljö-vänlig konsumtion är riktade styrmedel som exempelvis koldioxidskatter. Magnus Nilsson på Naturskyddsföreningen håller bara med till en viss del.
- Att konsumera grönt behöver inte leda till en bättre miljö.
Det säger Eva Alfredsson, forskare på Institutet för tillväxtpolitiska studier.
I sina studier har hon utgått från hur svensken i gemen konsumerar. Väljer man att använda bilen mindre, sänker värmen hemma och äter bönor i stället för kött så konsumerar man grönt.
- Det man inte har tänkt på är att det är billigare. Det innebär att pengarna man sparar ska användas till något annat, säger Eva Alfredsson.
I och med det äts miljövinsten upp, åtminstone till en viss del, menar hon. Men en viss effekt kan det förändrade beteendet ändå ha.
- Vad man än gör med pengarna så är det bättre än att åka bil.
Eva Alfredsson kritiserar informationskampanjer som ger intryck av att miljöproblemen kan lösas bara konsumenterna ändrar sitt beteende och väljer mer miljövänliga alternativ.
- Ett förändrat konsumtionsmönster är i sig ingen lösning. Jag är skeptisk till Naturvårdsverkets gröna scenarier där de till exempel förespråkar mer bönor och mindre kött baserat på livscykelanalyser, utan att väga in ekonomiska aspekter. De borde ha ett mer kritiskt tänkande.
För att få en faktisk miljövänlig konsumtion menar Eva Alfredsson att det krävs direkta styrmedel som till exempel koldioxidskatter.
Magnus Nilsson, trafikhandläggare på Svenska Naturskyddsföreningen, håller med om att riktade styrmedel är det mest effektiva sättet att få ett mer miljövänligt beteende. Men han tycker även att informationskampanjer om miljö-vänliga beteenden är bra, eftersom det gör människor mer kunniga om miljöfrågor.
- Resan börjar alltid med första steget. Det är bra med kampanjer som en del i en helhet, säger han.
Dessutom ger en grön konsumtion på det sätt Eva Alfredsson menar ändå en viss effekt, menar Magnus Nilsson.
- När folk väljer bränslesnåla bilar så kör de också mer - men de kommer inte upp i samma nivåer som innan.
Han menar också att om man konsumerar grönt så är man redan mer miljömedveten och lägger därmed inte sina pengar på en miljö-ovänlig konsumtion. Att konsumera Kravmärkt är dyrare än att konsumera icke Kravmärkt mat.
Det är en aspekt som Eva Alfredsson inte har tittat på i sin analys, där hon har utgått från genomsnittssvenskens konsumtionsmönster.
Magnus Nilsson tycker även att det krävs mer riktade styrmedel än till exempel koldi-
oxidskatter för att ändra människors beteenden.
- Man förmår inte beakta kostnaden för hela livslängden när man köper till exempel hus eller bil. Även om man vet om att oljan kommer att bli dyrare så tar man inte in det i beräkningen när man tittar på uppvärmningen av ett hus, säger han.
En högre koldioxidskatt skulle därmed inte leda till att människor köper mer bränslesnåla bilar. Det skulle däremot en riktad skatt mot bränsleslukande bilar göra, menar Magnus Nilsson.
- Det skulle till och med vara lönsamt för den vanlige svensken med en sådan skatt. Ju mindre bränsleslukande bilarna är desto mindre rörlig kostnad får bilanvändarna för att köra bil. De skulle kunna köra mer och vi skulle ändå få en nettokoldioxidvinst.
Fotnot:
I en livscykelanalys vill man få en bild av en produkts miljöpåverkan under hela dess livslängd. Man försöker identifiera alla påverkande faktorer som till exempel tillverkning, transporter, användning och vad som händer med produkten efteråt.
