Idag, lördag 9 april, är det årets första avspark i Damallsvenskan. Kopparbergs/Göteborg FC möter Tyresö och Dalsjöfors GoIF spelar mot Kristianstads DFF. Elisabet Gunnarsdottir, huvudtränare för Kristianstads DFF, var förra året den enda kvinnliga huvudtränare i hela allsvenskan. I år har hon fått sällskap av Denise Reddy som är huvudtränare för Linköpings FC tillsammans med Jörgen Petersson.

I Umeå IK är Joakim Blomkvist huvudtränare, men han har hjälp av assisterande tränarna Maria Bergkvist och Hanna Ljungberg. Att det är så få kvinnliga tränare tror Maria Bergkvist dels beror på att det kan vara svårt att komma tillbaka vid ett uppehåll, för att till exempel bilda familj.

– Det var mycket enklare för mig, jag gick in direkt från att vara spelare till att bli ledare.

Hon upplever också att det är lite svårare och mer motigt om man som tjej vill bli tränare.

– Vi har massor med kunskap, men vi måste också våga kliva fram som ledare, säger hon.

Hon berättar att många höjer på ögonbrynen när hon berättar att hon är tränare, men hon tycker att det är upp till föreningarna och upp till de kvinnliga spelarna själva att vilja. Att det är fler manliga elittränare tror hon beror på att det finns fler manliga tränare överlag.

Umeå IK är ett ungt lag som förra året placerade sig som sjua. Maria Bergkvist berättar att truppen mognat ett år sedan sist och även stärkts med nyförvärv.

– Vi känner oss mycket mer redo för allsvenskan i år, säger hon.

De siktar högre med både lag, ledarskap och med föreningen.

– Men allt är inte resultatinriktat. Det kommer att se bättre ut fotbollsmässigt också, lovar hon.

Inom de herrallsvenska lagen finns inga kvinnliga tränare alls, något Maria Bergkvist inte tycker är konstigt. Hon säger att de är väldigt måna om att behålla de duktiga kvinnliga tränarna hos damlagen.

– Jag tror att hela fotbollförbundet på damsidan vill slåss med näbbar och klor för att behålla dem, säger hon.

Pia Sundhage är tränare för USA:s damlandslag och var nominerad till årets tränare av Fifa. För Feministiskt perspektiv berättar hon att sport är och alltid har varit männens arena. Hon berättar för tidningen att ett tydligt exempel på det är när journalister frågar henne vad målet är efter tränarkarriären i USA, om hon då ska komma hem och träna något allsvenskt herrlag.

– Hur kan de tro att det skulle vara något att eftersträva. Jag tränar USA:s damlandslag. Ett enda misstag och jag får sparken. Varför skulle jag vilja harva runt med något herrlag i allsvenskan, säger hon till Feministiskt perspektiv.