Normbrytande nyheter
Ingmar Bergmans stora verk Fanny och Alexander har nu satts upp på scen för första gången i Sverige. Tidigare har detta familjeepos visats både som film och i tv-version, båda blev på sin tid stora succéer. Handlingen kretsar kring skådespelarefamiljen Ekdahl i flera generationer och det som utspelar sig återspeglas huvudsakligen ur barnens perspektiv. Pjäsen är full av kontraster, verklighet och fantasi växlar och stycket blir ibland nästan surrealistiskt.
Den som åker Roslagsvägen norrut och passerar över bron vid Ålkistan före Bergshamra, kan till vänster se Stocksunds två stora landmärken, vattentornet och Cedergrenska tornet. Det senare är en tegelröd borgliknande villa och det förra ett vackert, runt, ljusgult torn.
Under det tidiga 1900-talet byggdes Lidingö upp i form av villasamhällen, bland annat med Djursholm som inspiration.
Den finska konstnären Eija-Liisa Ahtila är en internationellt framgångsrik filmare som arbetar med skådespelare, till vilka hon räknar djuren som medverkar. På Moderna museet kan man nu se hennes utställning Parallella världar. Många av Athilas verk visas i flera projektioner i ett rum. I dessa flerkanaliga filmer ligger en del av hennes landvinningar: vi ser en människa, samtidigt som vi ser vad hon ser och dessutom något i det rum hon befinner sig i. När uppmärksamheten flyttas från en projektion till en annan känns det som poesi eller dans. Rum och tider blandas samman och drömmar rör sig obehindrat genom vardagliga scener. Detta obehindrade är Ahtilas konstnärliga styrka.
Den tyske dramatikern Bertold Brecht skrev Den goda människan från Sezuan mellan 1939 och 1941, men avslutade pjäsen i sin helhet först 1943. Brecht föddes i Augsburg 1898 och avled i dåvarande Östberlin 1956. Författaren är huvudsakligen känd för politisk teater och hans verk räknas till den yppersta litteraturen.
Henrik Ibsen var mycket engagerad i kvinnofrågan vilket starkt kom till uttryck i hans drama Ett dockhem, som väckte stor uppmärksamhet på sin tid i det patriarkaliska samhället. Därför är hans drama Hedda Gabler, som utkom efter Ett dockhem 1890, en stark kontrast. Detta stycke är ett hänsynslöst kvinnoporträtt som fortfarande på många sätt är revolutionerande, inte minst i Dramatens uppsättning.
På fredag inleds årets höjdpunkt för Stockholms växande konstpublik när konstmässorna Market och
Upptäckte du just att januarilönen redan börjat sina trots att februari månad knappt hunnit börja
Med sånger som ”Jag vill ha blommig sojakorv till lunch” och ”Nu tändas tusen kolkraftverk” vill de öka folks medvetenhet om miljöfrågor. Ekokören sjunger för hållbar utveckling och SFT var med under en konsert på Södra station.
Ibland blixtrar det till när verkligheten kopplas till konsten. Ett fint exempel är Ruben Wättes västar Samhällsproblem, ett av de ganska få intressanta verken på Liljevachs vårsalong 2012. Ruben Wätte har stöpt om MC-gängens skinnvästar och gett tuffa och hårda symboler anpassade till tänka personalvästar för Migrationsverket (en vakande kobra), Försäkringskassan (örn angriper person i rullstol) och Arbetsförmedlingen (handklovar, gem och pennor). Ruben Wätte bor i Järna och studerar på Konstfack i Stockholm.
© 2025 Stockholms Fria