Förslaget till ny resursfördelning innebär att de stadsdelar som får större andel pengar är de som har hög andel barn med föräldrar som är lågutbildade, har låg inkomst, och/eller är utlandsfödda.

Bromma beräknas till exempel att få 10,4 miljoner mindre per år till förskola, skola och fritidsverksamhet och Spånga-Kista knappt 11,6 miljoner mer.

Exakt hur stora summorna blir vet man inte förrän kommunfullmäktige har beslutat om nästa års budget.

Kommunfullmäktige måste också besluta om den nya resursfördelningen. Men eftersom majoriteten stöder förslaget så kommer det med all sannolikhet att röstas igenom.

- Under de senaste fem åren har betygsstatistiken försämrats i områden med många barn som har svenska som andraspråk. Det här systemet kommer att förbättra för dem, säger skolborgarrådet Erik Nilsson, s.

År 2003 var till exempel 40 procent av grundskoleeleverna i Rinkeby inte behöriga till nationellt gymnasieprogram, jämfört med 4 procent av Brommaeleverna.

Ändå får Rinkeby bara 700 000 kronor mer om året i och med den nya resursfördelningen?

- Ja, det stämmer. Men vi kommer att jobba med kompetensutveckling vad gäller till exempel matematik i områden med elever som har svenska som andraspråk. De pengarna kommer från andra anslag, säger Erik Nilsson.

Moderaterna kritiserar förslaget för att slå blint, och menar att de barn som har svårigheter nu kommer att få svårt att få hjälp.

- Det här kommer att gå ut över de barn som har läs- och skrivsvårigheter i andra stadsdelar än de som prioriteras, säger oppositionsborgarrådet Mikael Söderlund, m.

Men Erik Nilsson håller inte med.

- Det är inte sant. Vi menar att stadsdelarna kan klara det med de medel de kommer att få. Det är nonsens att fördelningen slår blint. Det här förslaget bygger på internationell forskning om orsakerna till dåliga betyg, säger han.

Mikael Söderlund säger att det stämmer, men att det nya resursfördelningssystemet strider mot kommunallagen.

- Som invånare har man rätt att bli lika behandlad i vilken stadsdel man än bor. Nu är kostnaden för ett skolbarn i Skärholmen 81 000 kronor och i Norrmalm 49 000 kronor. Det här kommer att öka skillnaderna ytterligare.

Hur vill moderaterna få fler barn med svenska som andraspråk och föräldrar med låg utbildning och/eller låg inkomst att gå vidare till högre utbildning?

- Vi vill fortsätta att aktivt lägga ut attraktiva utbildningar i områden där de saknas. Då kommer fler elever att söka sig dit och stadsdelen få bättre ekonomi i och med skolpengen som följer med varje elev. Vi vill också öka självbestämmandet och få personalen att trivas. Då ökar motivationen att göra ett bra jobb, säger Mikael Söderlund.

Han menar också att privata initiativ ska uppmuntras och att flera undersökningar visar att personalen på kommunala förskolor är mindre motiverade än personal på privata.

I och med det nya resursfördelningssystemet kommer många av de stadsdelar som redan i dag har stora barngrupper att få minskade anslag. Ett exempel är Älvsjö, som har flest barn i Stockholm i sina barngrupper, och som beräknas få 4,2 miljoner mindre om året. En utredning som Skolverket presenterade i vintras pekar också på att ju större barngrupperna är, desto större är behoven av resurspersoner.

Kommer inte barngrupperna att bli ännu större i vissa stadsdelar nu?

- Jag kan lova att inga stadsdelar kommer att få mindre pengar. Vi kommer att få ökade resurser från nästa år i och med det nya statsbidraget som är specialdestinerat till förskolan. Dessutom är det så att ett barn i innerstan som anses i behov av resursperson skulle anses vara helt normalt i till exempel Tensta, säger Erik Nilsson.

Erik Nilsson menar också att det är bra att förskolegrupperna skiljer sig åt mellan stadsdelar.

- Kanske skulle skillnaderna mellan stadsdelarna vara större. Barn som har svenska som andraspråk behöver mer personal för att lära sig svenska, säger han.

Något statsbidrag för förskolor har Mikael Söderlund inte hört talas om.

- Det tror jag faktiskt att Erik Nilsson fabulerar om, säger han.

Mikael Söderlund tycker inte heller att storleken på barngrupperna är viktiga, utan menar att varje förskola själv ska bestämma hur de vill bedriva sin verksamhet.

- Det är en omodern, fördomsfull attityd att bara prata om barngruppernas storlek, säger han.

Varför är moderaterna då emot förslaget om den nya resursfördelningen?

- Barnen har rätt till samma förutsättningar och till en grundtrygghet. Det nya förslaget tar ifrån dem det, säger Mikael Söderlund.