Samtidsroman om unga homosexuella

Johannes Sandreyo har skrivit en stark ungdomsroman med hbt-tema. Ung, bög och jävligt kär handlar om Filip, 16 år, som har bestämt sig för att stå upp för sig själv. Boken inleds med att han berättar för sin pappa att han gillar killar, en nyhet som får ett långtifrån positivt mottagande. Filip går i en värstingklass på ett gymnasium i Aspudden. Benny, en excentrisk teaterlärare med stort rättvisepatos, har tagit sig an klassen som nu repar på en musikal. Filip är hemligt förälskad i Aspuddens värsting, fotbollsspelaren Emilio, som lever i en kriminell värld av inbrott och droger. Emilio tvingas inse att han håller på att bli kär i Filip, men kämpar emot på grund av sina egna fördomar och för att inte förlora respekten som tuffing, men mot alla odds växer deras förälskelse.

Utomjordingar som metafor för det förträngda

Gregg Araki utforskar ofta gränsland – mellan barn och vuxenvärld, subkultur och mainstream, sexualitet som norm och frihet. Mysterious skin (2004) skildrar två pojkar, Niel (Joseph Gordon-Levitt) och Brian (Brady Corbet), som växer upp i Hutschinson i Kansas. Båda blir utsatta för sexuella övergrepp av tränaren i baseballaget i åttaårsåldern och utvecklar olika strategier för att handskas med händelsen.

Med förnyad blick på Jolin

Liljevalchs öppnar hösten med utställningen Eleganten Einar, där 140 målningar av Einar Jolin (1890–1976) visas. Syftet med utställningen är att omformulera dominerande uppfattningar om Jolins konst som ytlig och massproducerad. Istället vill utställningskommissarierna Mårten Castenfors, chef för Liljevalchs och Karolina Peterson från Mjellby Konstmuseum lyfta fram de stilistiska elementen i Jolins måleri och peka på egensinnigheterna i hans bildvärld.

En koreografisk virvelvind om kamp och naturkrafter

Koreografen och dansaren Virpi Pahkinen växte upp i Jyväskylä i centrala Finland där hon redan som ung skapade sin egen dans på en närbelägen sjö vars frusna is var platsen för hennes första rörelsekreationer.

Fotografier utan förklarande skärpa

Stockholmspärlor är en fotobok som skildrar Stockholms utveckling från år 1888 fram till 1976. Jan Bergman har sammanställt pressbilder från Scanpix arkiv och beskriver själv i text hur staden har förändrats. Vi får se korvgubbar med lådan på magen, hästhandlare på Södermalms bakgårdar, balettflickor i logen i 30-talets nöjespalats, raggare från tiden när ungdomskulturen börjar växa fram i kölvattnet efter den ekonomiska tillväxten. Men också förstås byggnader – träkåkar, verkstäder, industrier, gamla krogar och hotell. Byggnader som för länge sedan är bortschaktade.

Förortshus i fokus

På Stadsmuseet pågår fram till slutet av februari fotoutställningen Förortshus. Bilderna utgör ett litet urval av de många tusen fotografier som togs

Färgsprakande fest för de döda

Under den mexikanska högtiden De dödas dag, som sammanfaller med vår Allhelgonahelg, hedras de döda med mat och dödskalledockor. Södra teatern arrangerar en fest där de utlovar andakt, blod och galenskap.

Klass spelar fortfarande roll

Bröd och skådespel är elitens beprövade taktik för att hålla folket lugnt. Nutidens bröd är den relativa välfärden i Sverige och den femhundring mindre i skatt som köpte över ett antal (unga manliga) arbetare till Moderaterna i den gångna valrörelsen. Dagens skådespel utgörs av marknadsekonomins lockande smörgåsbord av konsumtion, nöje, sport, livsstilar och identiteter.

Närgånget om kärlek och ideal

Fatemeh Gosheh är en konstnär från Iran som flydde hemlandets kvinnoförtryck och numera är bosatt i Göteborg. I hennes konst är den muslimske mannen fienden. Tavlorna är provokativa och har väckt protester och hon har blivit polisanmäld av Sveriges muslimska råd. När hon träffade filmaren Isa Vandi, också han från Iran, blev hon förälskad. Muslimska män hade alltid symboliserat ondska för henne, och deras relation ledde till en inre konflikt mellan kärlek och politiska ideal. Vad som började som Fatemehs privata videodagbok utvecklades så småningom till en dokumentärfilm där Isa och Fatemeh skildrar sin sju år långa, stormiga relation.

Duvskit och vräkningshot över Pimmes söderkvart

Jag har flyttat till Södermalm och känner hur energin strömmar genom den nu så chica stadsdelen. Annat var det i början av 80-talet, när jag lyckades hyra min första andrahandslägenhet i de slitna kvarterten vid Södra station, bland ödetomter och söderoriginal.

Sidor

© 2025 Stockholms Fria